Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Länge leve John Blund

Visst är de duktiga, de där stora ledarna med sitt minimala sömnbehov. Eller? Nu ökar medvetenheten om hur extremt viktig sömnen är – inte minst för att fatta genomtänkta beslut.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Nästan alla mår bra av regelbunden sömn. Helst sju, åtta timmar per natt. Colourbox

Flera amerikanska presidenter och stora entreprenörer, som Bill Clinton och Elon Musk, har sagt att de inte behöver sova mer än två till fyra timmar per natt. Det kan säkert bidra till det sömnförakt som finns i samhället, att vi kan tycka att många timmars sömn är slöseri med tid eller beror på lathet Och visst vore det fantastiskt om man kunde hal­vera sin sömn, så att man hade ytterligare 30 timmar i piggt och vaket tillstånd varje vecka.

De allra flesta av oss fungerar dock inte på det viset, även om forskare funnit att det finns genetiska skillnader hos en del individer som gör att de klarar sig med väldigt lite sömn. Men det gäller bara ytterst få av oss.

Sannolikt är i stället att de flesta som sover lite på natten på något vis kompenserar för det, enligt psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye.

– Kanske tar man dagliga powernaps eller sover mycket på helgerna. Men det brukar ändå bara fun­gera i några år, sedan börjar de flesta må dåligt och prestera sämre. Nästan alla mår bäst av en regelbunden längre nattsömn, säger hon.

Att de flesta av oss behöver sova sju till åtta timmar för att må bra, hålla oss friska och ha ork är en inställning som nu vinner allt mer mark.

– Trenden går definitivt åt det hållet. Medvetenheten ökar om hur viktigt det är med riktigt bra sömn för att vi ska prestera, säger Helena Kubicek Boye.

– Att sova ordentligt kan vara avgörande för ens karriär, eftersom den som är utsövd kan fokusera och koncentrera sig bättre utan att göra fel och skjuta upp saker. Du blir mer effektiv om du är utsövd.

Den här inställningen började gro i USA för några år sedan. En pionjär på området var Arianna Huffinton, en av grundarna av nyhetssajten The Huffington Post. Efter att ha sovit för lite gick hon in i väggen och hop­pade av jobbet för att sedan bli sömnentreprenör och skriva en uppmärksammad bok i ämnet. Även andra amerikanska ledare har vittnat om att de behöver åtta timmars sömn för att prestera på topp.

– I Sverige har ingen politiker eller ledare gått ut och sagt något liknande. Men nyligen berättade fotbollsstjärnan Cristiano Ronaldo att en ordentlig sömn har varit hans hemliga vapen. Liksom att han har en sömncoach därför att han vet hur viktig sömnen är för att han ska prestera optimalt, säger Helena Kubicek Boye.

Sedan en rapport visat att anställdas sömnproblem kostar amerikanska företag 400 miljarder dollar per år försöker nu företagsledarna bekämpa problemet genom att anlita sömncoacher och anordna sömnseminarier.

På Linkedin finns sömnambassadörer som har utvecklat sömnprogram för företag. Samtidigt pågår mycket forskning i världen för att ta fram hjälpmedel för den perfekta sömnen. Enligt New York Times har det resulterat i en miljardindustri där tekniken ska hjälpa oss med allt från att mäta luftkvaliteten i sovrummet till att ställa om kroppens inre klocka med hjälp av sömnglasögon med uv-ljus.

Det är alltså inte längre inne att sova lite. I stället satsas det för fullt för att få oss att sova tillräckligt. Och nu har den nya trenden kommit till Sverige på allvar.

– Vi som är specialiserade på sömnproblem ser en enorm efterfrågan från arbetsgivarna. Nu visar en investering i sömnen att man tar ansvar för sina medarbetare och deras hälsa. Och då får vi komma och hålla sömnföreläsningar, erbjuda sömntester och exempelvis kbt-behandling, säger Helena Kubicek Boye.

Att behöva mer än fyra timmars sömn är alltså inget som sjusovare behöver skämmas över.

– Tvärtom, dålig nattsömn försvagar även vårt immunsystem och kan leda till kroniska sjukdomar. Att våga prioritera sin sömn är väldigt positivt. Det visar att vi tar ansvar för oss själva och vår hälsa, säger Helena Kubicek Boye.

 

Sömnexpertens 3 bästa tips

  •  Gå upp vid samma tid varje morgon, även på helgerna.
  • Oroa dig inte över en eller ett par dåliga sömnnätter. Försök i stället acceptera att man kan ha sådana ibland, annars kan oron leda till långvariga sömnproblem.
  • Ta kvällspromenader. Det sänker stressnivån och rensar hjärnan samtidigt som man får frisk luft, vilket gynnar sömnförmågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.