Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Långt kvar till varannan damernas i media

Hur kvinnor och män presenteras i nyhetsmedier påverkar acceptansen för ojämlikhet i samhället i stort. Det menar medieforskaren Maria Edström, som i en ny rapport visar att kvinnor utgör en knapp fjärdedel i nyhetsflödet och då ofta i en mindre aktiv roll.
Gabriella Westberg Publicerad 23 november 2015, kl 14:38
Morgontidningar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Rom byggdes inte på en dag. Men efter decennier av kamp och uttalad politisk vilja utgör kvinnor i dag ändå bara en knapp femtedel av ledamöterna i svenska bolagsstyrelser, enligt Allbright-stiftelsen, vilket innebär att bolagsledningarna kan vara jämställda om fyrtio år om utvecklingen fortsätter i samma takt. Häromdagen rapporterade Kollega.se om en studie som visade att lönegapet mellan kvinnor och män kan slutas om 118 år.

Nu visar en ny rapport att kvinnorna inte heller syns och hörs i nyhetsflödet, jämfört med männen. I svenska medier utgör kvinnor en knapp tredjedel av de som kommer till tals, vilket i och för sig är något bättre än i det internationella nyhetsflödet, där de kvinnliga rösterna utgör en knapp fjärdedel.

Om utvecklingen går långsamt vad gäller bolagsledning och löner så tycks det gå ännu långsammare i media. Sedan år 2000 har kvinnors andel i svenska nyhetsmedier i princip inte rört sig alls, det vill säga det går fortfarande två män på en kvinna i media, enligt rapporten Räkna med kvinnor 2015. 

- Vi kommer inte att uppnå jämställdhet om inte kvinnor också syns och hörs som självständiga, kompetenta aktörer. Hur kvinnor och män framställs i media bidrar också till acceptansen för till exempel lönegapet, säger Maria Edström, en av forskarna bakom rapporten.

Den svenska studien är en del av en internationell, Global Media Monitoring Project,  som genomförs vart femte år sedan 1995 och granskar hur kvinnor och män skildras i nyhetsflödet under en dag. Årets globala studie är den största hittills, med 114 deltagande länder.

Åtta av tio företrädare för politik och näringsliv i medierna globalt är män. Fyra av fem experter är män, även i Sverige (19 procent kvinnor globalt, 21 procent i Sverige), visar rapporten

Man har också tittat på i vilka sammanhang det är troligast att hitta en kvinna respektive man. Troligast är att man hittar en kvinna i artiklar eller inslag som handlar om skönhetstävlingar, mode, familjeliv och preventivmedel. Män hittar man säkrast i nyheter om våld, militär, försvar och sport.

- Det är kanske inget man kan ta med sig direkt till löneförhandlingen, men medierna bidrar till att skapa en föreställning om vem det är som löser problem och är beslutsför, vilket såklart lätt påverkar i till exempel en rekryteringssituation, säger Maria Edström.

Också när det gäller nyhetsrapportering från konfliktområden är kvinnorna osynliga, bara drygt var tionde av dem som intervjuas i nyheterna från dessa områden är kvinnor. Men fler kvinnor än män, 29 respektive 10 procent, presenteras som offer.

- Det är deprimerande att svenska medieföretag inte har kommit längre. Sverige vill gärna se sig som världens mest jämställda land, men faktum är att vi i nyhetsrapporteringen är omkörda av länder som USA, Rumänien, Peru, Chile och Pakistan, säger Maria Edström

Om rapporten

För den globala rapporten inom Global Media Monitoring Project har 22 136 artiklar och inslag från 2 030 olika medier granskats, och i den svenska studien 303 nyhetsartiklar eller inslag, 620 personer samt 336 reportrar och presentatörer. I en separat webbundersökning ingick 109 personer som intervjuats eller uttalat sig på annat sätt. Studien genomfördes den 25 mars 2015.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström