Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lär dig prata med IT-supporten

Paniken som infinner sig när datorn låser sig och det som nyss fanns på skärmen spårlöst försvunnit i cyberrymden. Vad gör man då? Ringer IT-supporten såklart.
Petra Rendik Publicerad 6 oktober 2016, kl 13:25
Colourbox
Det blir lättare att få hjälp om du är konkret och har en trevlig ton. Colourbox

IT-strul på jobbet kostar svenska företag miljarder varje år, det visar en rapport från Unionen i våras. Dagligen försvinner det runt 30 minuter i arbetstid för anställda på grund av IT-miljö som inte fungerar som den ska.

Och få saker kan stressa så mycket som när datorn inte vill starta på morgonen, när skrivaren bråkar och mejlen hänger sig ideligen. Det är då man lägger all sin tilltro till IT-supportern på jobbet som ofta löser strulet på ett kick.

Men rätt ofta, där och då, känns det som om hjälpen inte kommer snabbt nog och frustrationen går ut över de som arbetar på supporten.

– Det inte så konstigt att man vill att problemet ska fixas NU eftersom det är avgörande för om man kan jobba eller inte. Men många är inte alltid i stundens hetta medveten om att det är 20 andra som ringt oss för att få hjälp, säger Rasmus Avango som jobbar med IT-support på Unionen.

Rasmus Avango har stor förståelse för att IT-strul framkallar irritation och stress, det tror han att de flesta som jobbar med support har. Men enligt hans erfarenhet så har användarna ofta standardproblem. Alltså sådant som är ganska lätt att åtgärda snabbt.

– Ett av de vanligaste problemen som återkommer är att någon ringer och säger att skärmen är svart och så är det så enkelt som att strömkabeln inte sitter i, säger Rasmus.

Man ska aldrig tveka att ringa sin IT-support menar han men det finns en del man kan checka av först själv, som att alla kablar sitter i. Stänga av och starta om datorn eller nätverket är också åtgärder som råder bot på trilskande dator eller internet.

Hur snackar jag bäst med IT-supporten?

– Tänk på att vi inte känner till din frustration när du ringer. Bäst är att förklara lugnt och sansat vad som inte fungerar. Säg inte att ingenting fungerar, utan försök specificera felen. Skriv ner dessa i punktform innan du ringer, då blir det lättare för oss att hjälpa.

Funkar det att smöra för er?

– Att vara glad och trevlig hjälper alltid.

Innan du ringer

  • Stäng av och starta om - en universallösning mot många IT-problem.
  • Kolla att alla kablar sitter i. Prova att ta loss och sätta tillbaka.
  • Har du en bärbar dator som sitter i dockningsstation, stäng av, docka ur datorn och sätt tillbaka den.
  • Strular internet - kolla att nätverkskabeln sitter i. Kolla wifi-symbol på den bärbara, lyser den vitt är den på, orange är den av.
  • Finns det några gamla lathundar som ligger och skräpar någonstans?  Där i kan du finna en del lösningar.
  • Hör med kollegorna om de också har problem.
  • Ring inte supporten i affekt. Lägg några minuter på att fundera på vad som inte fungerar och skriv ner felet eller felen innan du kontaktar IT-supporten.  Troligtvis går det lättare för dem att hjälpa dig.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.