Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Las funkar dåligt i praktiken"

Företagsledare tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men de tycker inte att las i praktiken fungerar som det var tänkt. Det visar en rapport som näringslivets forskningsinstitut, Ratio, har gjort.
Sofia Broomé Publicerad 29 oktober 2018, kl 14:41
Colourbox
Arbetsgivarna anser att las gör det svårt att få ihop kompetenspusslet Colourbox

Ratio har undersökt anställningsskyddets konsekvenser ur företagsledares perspektiv. Det har man gjort genom att intervjua tolv företagsledare inom tillverkningsindustrin i företag med mellan 20 och 80 anställda. Samtliga företagsledare hade erfarenhet av att säga upp anställda.

Ratio menar att lagen om anställningsskydd, las, ”skapar friktioner på svensk arbetsmarknad”. Detta på grund av att arbetsgivarna vill att företagen ska kunna vara flexibla och vill ha rätten att fördela arbetsuppgifter så gynnsamt som möjligt för verksamheten medan arbetstagarna vill ha trygga anställningar.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med om den beskrivningen. Han menar att trygga anställningar skapar trygga arbetsplatser och arbetstagare som är lojala med företaget.

– Anställningstryggheten skapar arbetsplatser med högt i tak och bidrar till att anställda är lojala med företagen där de är anställda. Det gynnar ju arbetsgivarna.

Företagarna som intervjuas av Ratio tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men att det finns ett glapp mellan syftet med las och hur det fungerar i praktiken.

De är villiga att betala ett ganska högt pris för att kunna behålla just de anställda som de vill ha, eftersom de menar att kompetens är viktigare än turordningsreglerna. Antingen köper de på ett eller annat sätt ut dem som de inte vill behålla eller så försöker de manipulera arbetssituationen för att kunna hävda övertalighet eller att det krävs specifik kompetens för att få vara kvar.

– Vi träffar lokala överenskommelser i nio fall av tio om vilka som ska sägas upp. De överenskommelserna kan innehålla kompensation till dem som slutar men min bild är att det i de flesta fall inte rör sig om några större kostnader för företagen, säger Niklas Hjert.

– Det är rimligt att arbetsgivaren inte godtyckligt kan säga upp anställda. Det är heller inte så att Sverige är unikt i världen när det gäller regler för anställningstrygghet. De allra flesta utvecklade länder har någon form av anställningstrygghet.

Företagarna menar att las skapar en mindre förlåtande arbetsmarknad, att företagen avstår från att anställa hellre än att riskera att anställa fel person.

– Vi har ju i våra kollektivavtal skapat stora möjligheter för arbetsgivarna att visstidsanställa. På flera avtalsområden kan man anställa någon i 36 månader inom en femårsperiod. Det gör det möjligt för arbetsgivarna och den anställde att bedöma om det fungerar.

Rapporten tar även upp några fall där det har varit väldigt svårt att avskeda på grund av personliga skäl.

– Jag har inte läst in mig på de enskilda fallen men över lag tycker jag inte att det ställs för hårda krav. Jag tycker det är rimligt att ha ett starkt anställningsskydd. Anställningsavtalet är unikt, eftersom det har en så stor betydelser för människors försörjning, säger Niklas Hjert.

Är det någonting i den här rapporten som är anmärkningsvärt?

– Nej.

Är det någonting i las som du tycker borde justeras?

– Parterna har redan i avtal anpassat las. Till exempel genom Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv och genom reglerna om anställningsformer i våra branschavtal. Parterna kommer även fortsättningsvis ha behov av att göra det. Vi vill till exempel utveckla Omställningsavtalet så att privatanställda tjänstemän får möjlighet att studera under sitt yrkesliv. För att åstadkomma det behövs finansiering av studier och studievägledning. I utbyte mot det är vi beredda att låta kompetens spela en större roll för vilka som får vara kvar vid en neddragning.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.