Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 tips på hur du rekryterar toppkandidaten

En floskelfylld annons för att locka till sig den bästa arbetskraften förslår inte längre. För att sticka ut ur mängden krävs fantasi och udda grepp.
Johanna Rovira Publicerad 14 december 2022, kl 06:00
Man försöker locka anställda med bacon på tallrik.
Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon. Illustration: Mia Nilsson

Konkurrensen om arbetstagarna är stenhård – det funkar inte längre med snustorra annonser där man radar upp eftertraktade egenskaper. Vill du plocka russinen ur kakan måste du som rekryterande chef anstränga dig lite mer. Här kommer några anspråkslösa förslag:

1. Fimpa platsannonsen helt

Flera företag har redan testat nya kanaler för att ragga kompetent personal. Microsoft försökte sig exempelvis på att locka till sig anställda från konkurrenterna genom att ställa sig utanför deras kontor och fresta med doften av nystekt bacon.

Fackförbundet Unionen sökte en viss expertis genom att personliga meddelanden dök upp när vissa namngivna personer googlade på sitt eget namn, med förhoppningen att dessa skulle nappa själva eller tipsa andra om tjänsten.

Flera företag, bland annat Google, EA och Försvarets radioanstalt, har lockat toppkandidater genom att lägga upp hemlig kod på nätet eller på reklamtavlor med matematiska ledtrådar som bara kunnat knäckas av de it-snillen som eftersöktes.

Andra mer eller mindre fantasifulla metoder som använts är att hyra annonspelare, använda bildekaler, musikvideor, memes, tipspengar till medarbetare och auditioner.  

2. Undvik floskler

Om du ändå måste köra med en annons, så se till att undvika de vanligaste klyschorna som florerar i jobbannonssammanhang och kan skrämma bort kandidater som vet vad som egentligen menas:

Agilt ledarskap (= ingen förstår vad det betyder), "brinner för" (= du kommer bränna ut dig), "ha många bollar i luften" (= överlastas med jobb). Att söka personer som ska vara "flexibla", "självgående", "drivna" är andra falluckor, men det finns så klart fler än så.  

– Jag brukar undvika ord som inte säger någonting. Att "tänka utanför boxen", "vara stresstålig" och "ta mycket eget ansvar" använder jag därför inte, säger Emil Chandorkar, rekryteringskonsult på Jefferson Wells.

3. Var genomärlig

Flertalet arbetsgivare tror självklart att de är uppriktiga när de beskriver sitt företag och sina önskemål om lämpliga kandidater i ståtliga termer, men vissa går steget längre och lyckas därför bättre:

”Vi tror du är en lättkränkt individualist utan teamkänsla som inte trivs speciellt bra i högt tempo”, skrev ett skivbolag i en annons.

"Masochistisk webbdesigner med storhetsvansinne" sökte en annan svensk arbetsgivare, som också ställde som krav att en kattbild skulle bifogas ansökan (alla som inte bifogade kattbild sållades bort).

En desillusionerad redovisningsansvarig med död blick, förmåga att se uppgiven ut och noll kreativitet,  är ett annat exempel på en efterlysning i jobbannons. (Meriterande var om den sökande hette Jill, så de kunde kalla henne Avdrags-Jill).

En glädjedödare och ordningsfascist som aldrig tänker utanför boxen kunde få jobb på ett Stockholmsföretag för något år sedan förutsatt att denne inte var ”nån förklädd kreatör”.

Samtliga annonser fick naturligtvis enorm spridning i både artiklar och på sociala medier och lockade betydligt fler sökande än en traditionell platsannons.

4. Tänk på målgruppen

Det blir vanligare med sökoptimering för att kunna locka rätt kandidater att söka. Ord är kodade i sig och påverkar vem som söker tjänsterna. TietoEvry experimenterade med att byta ut vissa ord i en jobbannons. "Kompetent" byttes mot "kunnig", "driven" (floskelvarning) blev "fokuserad" och "självständig" blev "självgående". Antalet kvinnliga sökande ökade därmed från 14 till 36 procent.

En alltför lång kravlista kan skrämma bort en viss typ av kandidater, medan en annan grupp sökande tenderar att överskatta sin kompetens. Men det finns också en poäng med att ha absoluta krav i annonsen, menar Emil Chandorkar:

– Med skallkrav trattar man ner antalet sökande och sållar bort kandidater som inte uppfyller kraven, säger han.

5. Skriv kort

Känner du att matematiska koder, skoningslös sanning och floskelfritt språk inte är något för just ditt seriösa företag finns det ändå lite du kan göra för att sticka ut lite i uppsjön av platsannonser. Var tydlig och koncis i rubriken. Lägg mest krut på inledningen – det gäller att väcka intresse och nyfikenhet. Skriv kortfattat.

– Platsannonsen ska vara mer som en blänkare som skapar intresse. Om man blir intresserad ska det gå att klicka sig vidare till en mer formell annonsen, säger Emil Chandorkar

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory