Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer sämst på att vabba

Andelen som stannar hemma med sjuka barn skiljer sig mellan olika yrken och roller. Allra sämst på att vabba är cheferna.
Lina Björk Publicerad 7 februari 2024, kl 06:01
vuxen och barn som lägger pussel
Anställda inom hantverkaryrken vabbar mest, medan chefer vabbar minst. Vad är orsaken till detta? Foto: TT/Jessica Gow

Bäst på att hämta snoriga barn från förskolan är anställda inom hantverkaryrken som bygg och tillverkning, visar siffror från Försäkringskassan. Inom dessa yrkesgrupper vabbar 67 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Majoriteten bland både manliga och kvinnliga chefer vabbar dock inte alls. Varför är det så?

– Det kan ha fler förklaringar. Högre chefer har i snitt äldre barn och det vabbas därför inte lika ofta. Chefsyrket är också mer flexibelt vilket möjliggör för chefer att vobba, då syns de inte i statistiken, säger Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Ledare tar i snitt ut mindre föräldraledighet än övriga yrkesgrupper, något som kan tyda på att chefer kan uppleva ett krav på att inte vara borta längre tid från arbetsplatsen, enligt Johan Kaluza.

För personer som jobbar målstyrt finns ofta specifika arbetsuppgifter som inte fångas upp av någon annan när man är borta, säger han.


Avstå mycket lön för att vabba

Den tillfälliga föräldrapenningen har ett inkomsttak. Tjänar du över 43 750 kronor i månaden uppnår du det och får inte ersättning för resterande del. Chefer som tjänar betydligt mer får alltså avstå mycket lön för att vabba sina barn.

Det kan vara ytterligare en orsak. Till skillnad från föräldraledighet är vabb svårt att planera. Barn som blir sjuka på natten eller behöver hämtas på förskolan är svårare för chefer med höga krav. Och då har vi sett studier som visar att man fördelar ansvaret i familjen i stället, så att de snabba puckarna tas av en partner.

Johan Kaluza ser fler möjligheter att få chefer att vabba mer. Till exempel att höja prisbasbeloppet för vård av barn, även om det inte påverkar dem med allra högst inkomst. Det kan också handla om att chefer faktiskt kliver fram och tar sitt ansvar som kulturbärare på sitt företag.

Chefer styr över sin arbetssituation och hur de beter sig påverkar organisationen. Om en chef visar att det är viktigt och prioriterat att vara hemma med sjuka barn så skapar det en kultur på arbetsplatsen där vabbandet är en självklarhet.

Är det svårt för dig som chef att vabba?

 

Linda Lindau, Operation Manager Caterbee AB, Stockholm. Ett barn, 11 år.

Lina Lindau

– Jag har inte vabbat en enda dag på åtta år. Min dotter har mest haft enklare förkylningar och då har jag kunnat arbeta hemma. Skulle hon varit riktigt sjuk skulle jag vabba såklart. Men på vissa positioner och på mindre företag där jag har arbetat tidigare hade det varit svårare att vara borta från jobbet. Det är ju väldigt dåligt att behöva känna så.

 




Johan Siikavaara, tf chef LKAB, Kiruna. Två barn, 8 och 11 år.

Johan Siikavaara

– Jag tror inte det är svårare som chef än för andra yrkesgrupper. När jag och min fru, som är gymnasielärare, måste vabba tittar vi i våra kalendrar och ser hur vi kan lösa det. Det blir lite pusslande, ibland delar vi på en dag. Ibland kan jag göra visst jobb på distans, men är barnen sjuka prioriteras de framför arbetet.

 




Erika Grahm, sportchef Brynäs, Gävle. Ett barn, 1,5 år.

Erika Grahm

– Jag och min sambo har hyfsat flexibla jobb så vi kan fördela vab mellan oss, vilket underlättar mycket. Jag behöver därför aldrig vara borta från jobbet under längre perioder. Men såklart att det stressar mig ibland när jag behöver vara hemma med sjukt barn vid tillfällen när det passar mindre bra.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory