Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Extrem ökning av chefers ohälsa

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat med 570 procent sedan 2014. Och det är kvinnor i chefsposition som är hårdast drabbade. Det visar nya siffror från företagshälsan Previa.
Ola Rennstam Publicerad 12 februari 2020, kl 08:00
Colourbox
Chefer blir allt oftare sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Colourbox

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland landets chefer. När företagshälsan Previa började kartlägga chefers ohälsa 2014 uppgick antalet frånvarodagar på grund av psykosociala orsaker till 1 547 dagar. Sex år senare är motsvarande siffra 10 380 dagar – en ökning med 570 procent.

Hårdast drabbade är kvinnor i chefsposition. Men Previas statistik visar att även manliga chefer allt oftare blir sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Boven i dramat är främst hög arbetsbelastning samt krav och förväntningar som leder till långvarig stress.

– Dagens arbetsliv präglas av ett högt tempo samtidigt som gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Möjligheten att vara tillgänglig är obegränsad och chefer har en högre tendens att jobba mer gränslöst. Det får konsekvensen att allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Men digitaliseringen är inget problem i sig, det är hur vi hanterar den, säger Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Previa.

Rapporten visar också att långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Även i det här fallet är kvinnorna mest drabbade, dock har tidigare års brant stigande kurva av sjukskrivningar bromsat in under 2019. Samtidigt fortsatte ökningen av långtidssjukskrivningar bland manliga chefer.

– Kvinnliga chefer har ofta väldigt stora medarbetargrupper. En medvetenhet om att det saknas förutsättningar att leda 50 personer kan ge en känsla av hopplöshet och leda till ohälsa, säger Lena-Karin Allinger.

Många mellanchefer känner ett ökat tryck – både underifrån och uppifrån – vilket skapar en ohälsosam arbetsbelastning och stress. Många tyngs också av allt mer administrativa uppgifter.

– Administrationen suger åt sig tid som cheferna borde lägga på att föra dialog med sina medarbetare och utveckla verksamheten, konstaterar Lena-Karin Allinger.

Läs mer: 7 tips för att motverka ohälsa

Korttidsfrånvaron fortsätter däremot att minska bland cheferna. Enligt Previa bör det dock inte tolkas som att hälsan faktiskt har förbättrats, utan snarare att chefer har en tendens att låta bli att sjukskriva sig när de har kortare sjukdomsbekymmer.

– Chefer sjukskriver sig i betydligt mindre utsträckning än övrig personal, vilket är ett riskbeteende. Och vi ser nu att ohälsan hos chefer ökar med fler långtidssjukskrivningar som följd. När chefer blir sjuka blir de borta en lång tid, säger Lennart Sohlberg, analytiker på Previa.

Previas chefshälsorapport

Statistiken som inkluderar både kort- och långtidsfrånvaron kommer från Previas sjuk- och frisktjänst och omfattar 12 300 chefer på 440 anslutna företag i olika branscher över hela landet.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.