Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Jag är urless på att vara chef!

Den positiva känslan med att som chef ta sig an utmaningar och se medarbetarna utvecklas har försvunnit. Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, tipsar om hur man får tillbaka geisten som ledare.
Publicerad 15 september 2021, kl 15:38
Trött på att vara chef? Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA: Jag har varit chef i 15 år och varit med om åtskilliga med- och motgångar. Men oavsett vilken arbetsplats jag varit på har jag alltid tyckt om att se mina medarbetare utvecklas och älskat utmaningar, både vad gäller försäljningsresultat och medarbetare.

Men sedan en längre tid – redan före pandemin – har den positiva känslan helt försvunnit. Jag är helt enkelt urless på att vara chef. De senaste månaderna har jag varit lättirriterad och dragit mig för att ta itu med personalärenden, vilket inte är likt mig. I grund och botten vill jag vara chef och tror mig vara en bra ledare. Hur ska jag tänka och agera för att komma ur den här dippen? Jag behöver en nytändning.

SVAR: Chefskapet kräver en balansakt mellan strategiska och operativa perspektiv och det kan vara utmanande i perioder -även när det inte är en pandemi. De stressreaktioner som det senaste året medfört kan förstärka upplevelsen av att man som ledare blir en soptunna för oro och ångest.

Din beskrivning av frustration, irritation och tillbakadragande får mig att tänka på empatitrötthet. Det kan uppstå när man som chef under längre tid tillgodosett alla andras behov utom sina egna.

Du skriver att du vill vara chef och snabbt ta dig vidare. Empatitrötthet är något som kan komma smygande. Kanske har du under dina 15 år som chef anpassat dig mer än du har trott, eller legat på en ständigt lite för hög arbetsbelastning.

Oavsett anledning är mitt råd att inte stressa dig ur den här perioden, eftersom den kan bära viktig information om dig som person och chef. Försök i stället att bejaka dina upplevelser och reflektera över vad det är som skaver och varför.

Att ta en paus och minska belastningen kan bygga resilience, det vill säga förmågan att hantera svåra situationer med uthållighet och motståndskraft. Reflektera över vad du uppskattar med att vara chef och väg det mot den praktiska och psykiska insats det kräver.

Chefer blir ibland måltavla för missnöje som inte har något med ledaren själv att göra. Hur hanterar du det? Känns det fortfarande meningsfullt och finns det hälsosamma gränser mellan dig och dina medarbetare?

Ytterligare ett perspektiv kan vara att tänka att du faktiskt inte måste vara chef. Om du ändå verkligen vill, hur kan du vara i den rollen på ett sätt som fungerar långsiktigt? Du tycker om att se dina medarbetare utvecklas och växa. Men utvecklas även du eller ger du bara av dig själv?

Läs fler frågor till Chef & Karriärs mentorer:

Hur hantera medarbetare som underpresterar?

Ska föräldrar få förtur till semester?

Alexandra Thomas

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Move Management AB. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 43 år.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på BUP.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.