Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Sambon i fängelse – ska jag berätta?

Var går gränsen mellan det privata och personliga när man är chef? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, reder ut.
Publicerad 22 september 2022, kl 06:00
Kvinnlig chef ser orolig ut, tänker på sin sambo som sitter i fängelse.
Chefen ställs inför stora utmaningar när sambon sitter i fängelse. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla [email protected]

FRÅGA: Som chef har jag lärt mig att man inte ska tynga medarbetarna med sina privata problem, det kan ses som oprofessionellt och de blir sällan hjälpta i arbetet av sådan information. Samtidigt är min ledarskapsfilosofi att skapa tillit genom att ha en öppen och personlig dialog. Jag ser gärna att mina medarbetare delger mig privata saker för att jag ska kunna stötta dem i deras arbete.

Nu har det inträffat en sak i mitt privatliv som påverkar mig och mitt arbete i högsta grad: Min sambo har dömts till 1,5 års fängelse. Jag kommer att vara ensam med små barn och dessutom kommer det självklart bli en påfrestning för äktenskapet. Det vore skönt att få förståelse för min situation och inte behöva hålla det inombords. Samtidigt är det genant och jag vill egentligen inte att någon ska veta. Jag är också rädd att gruppen ska tappa respekten för mig.
Så – ska jag ta till en vit lögn eller berätta hur det ligger till? Tacksam för råd kring var gränsen mellan det privata och personliga går som chef!

 

Alexandra Thomas

SVAR: Autentiskt ledarskap är något som ofta diskuteras. Det innebär förenklat att du visar medarbetare och kollegor vem du är och vad du värderingsmässigt står för. En vanlig princip för ledarskap är att vara personlig utan att bli privat. Att vara personlig är inte likställt med att dela allt som pågår i livet. I stället handlar det om att visa att du är en människa som, precis som alla andra, upplever med- och motgångar.

Större livshändelser kan med fördel delas med nära medarbetare och kollegor – även om de är av privat karaktär. Din situation är så pass allvarlig och avgörande att den kommer påverka ditt professionella liv och privatliv under lång tid. Kanske blir du mer känslig, stressad och ofokuserad? Du kommer förmodligen 
behöva ta ett större ansvar för barn och hushåll än tidigare och det är bra om medarbetarna känner till detta och varför både du och din situation har förändrats.

Att dela svåra situationer – det handlar inte om att avslöja känsliga detaljer – är att göra sig sårbar. När en ledare visar sig mänsklig skapas ofta öppenhet och tillit. Att undanhålla en svår livssituation kan ge upphov till relationella och kommunikativa svårigheter. Kanske kommer händelsen ut på annat sätt, vilket kan bidra till tillitsproblem och misstänksamhet. Då är det bättre att du själv äger och kommunicerar din situation.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent. Jobbar med ledarskap ochteamutveckling.

ÅLDER: 44 år.

KARRIÄR: Facilitator, mentor och manusförfattare.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.