Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Ska föräldrar få förtur till semester?

Medarbetare med barn vill välja semesterveckor först. Det har lett till splittring och osämja i personalgruppen. Ledarskapsexperten Charlotta Wikström tipsar om hur chefen kan lösa konflikten och samtidigt vara en föräldravänlig arbetsplats.
Publicerad 3 mars 2021, kl 12:34
Shutterstock
Medarbetare med barn i skolåldern kräver att få välja semesterveckor först, vilket skapat irritation hos övriga i teamet och gjort chefen villrådig. Shutterstock

FRÅGA: Jag är avdelningschef på ett företag med en uttalad policy att vara en föräldravänlig arbetsplats, vilket jag självklart sympatiserar med. De senaste åren har det dock växt fram en förväntan hos mina medarbetare med barn i skolåldern att de har förtur till att välja semesterveckor under sommaren - på bekostnad av kollegor utan barn. Diskussionerna eskalerade inför planeringen av julledigheten i höstas och det uppstod en splittring i gruppen. Min mest kompetenta medarbetare är barnlös och har hintat att hon kan söka sig bort om jag fortsätter att låta föräldrarna gå före. Samtidigt som jag vill behandla alla likvärdigt och förstår kritiken har jag uttalade krav från ledningen att underlätta arbetslivet för föräldrar. Hur ska jag reda ut det här?

SVAR: Din fråga ställer verkligen ditt ledarskap på prov. Av egen erfarenhet vet jag att detta ämne kan skapa frustration och konflikter. Självklart ska ingen ”straffas” för att de har barn, men ur ett företagsperspektiv är det förödande om de mest kompetenta medarbetarna funderar på att sluta på grund av detta.

Till att börja med: Var påläst om vad diskrimineringslagen säger. För det andra: Detta är ett GEMENSAMT problem – ta därför upp frågan med hela gruppen. Be dem om konstruktiva förslag för att lösa problemet och se till att alla får kommer till tals. Det känns inte alltid bekvämt, men vid tillfällen – som detta – måste du våga visa att det faktiskt är du som bestämmer.

Fundera över gruppens förslag och bestäm dig för en lösning. Ta därefter individuella samtal med småbarnsföräldrarna. Bygg upp argumentationen i tre steg.

Steg 1: Inled inte med vad lagen säger, utan för ett resonemang om vikten av ett gott samarbetsklimat, att man visar hänsyn och respekt mot varandra. Utgå från dig själv och säg att ditt mål är att skapa rättvisa mellan medarbetarna och att försöka hitta en optimal lösning.

Steg 2: Beskriv konsekvenserna av personens krav att få bestämma semesterveckor. Ge exempel som dålig stämning och känslan av orättvisa, som går ut över verksamheten. Referera till fakta om hur ledigheten fördelats tidigare år.

Steg 3: Redogör för ett faktabaserat konkret förslag när semestern ska utfalla. Visa empati om du möts av invändningar som problem med barnpassning, men kom ihåg att din uppgift är att se till företagets bästa – du är inte ansvarig för medarbetarens barnpassning. Det är viktigt att börja i god tid, förbereda dig väl och följ upp utfallet som en förberedelse inför kommande år.

Foto Charlotta Wikström: Per Myrhede

Charlotta Wikström

GÖR: Senior Advisor på Stardust Consulting.
ÅLDER: 62 år.
KÄND FÖR: Har skrivit boken "Vinnande mentorskap - en kraktisk handbok"
KARRIÄR: Civilekonom och DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Com Hem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory