Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här är samtalen vi bävar för

Vissa situationer är känsliga att hantera som chef. Hur agerar vi? De flesta chefer reagerar och kallar in till ett korrigerande samtal om en medarbetare luktar illa eller börjar prestera dåligt. Av drygt 1 000 chefer i vår läsarpanel har 927 svarat på vår enkät om hur de hanterar situationer som är känsliga. Blundar de eller kallar de in medarbetaren på rummet?
Dag Bremberg Publicerad 10 december 2014, kl 09:55
Vad gör du om medarbetare drar snuskiga skämt? Bläddra vidare till nästa bild.

Bland de högsta cheferna är det en majoritet som säger att de inte känner något motstånd inför svåra, korrigerande samtal. Ändå är det i den gruppen som en mindre andel faktiskt agerar i konkreta situationer.

Vi frågade: ”Om en medarbetare ännu en gång kommer sent till ett möte, vad säger du?”
De flesta säger ”välkommen” eller ”okej”, medan 34 procent uppger att de skulle sätta ner foten: ”Jag accepterar inte att du kommer sent igen”. Kvinnor och yngre chefer är mindre benägna att säga ifrån.

Kvinnliga chefer reagerar dock tydligast ”om en medarbetare drar snuskiga skämt”. Sexskämt är olämpligt på jobbet, säger 73 procent av kvinnorna, att jämföras med 62 procent av männen. Flest som tar avstånd finner vi i Stockholm, medan det är större andel som skrattar med i Småland.

”Om en medarbetare luktar illa”, då kallar tre av fyra chefer in till ett personligt samtal. Även här är små­länningar mindre benägna att konfrontera.

Ännu större andel av cheferna, 87 procent, agerar ”om en medarbetare börjar prestera sämre”. Då avsätter de tid för ett långt samt och ”frågar vilka problem som kan finnas”.

Däremot är det inte så många som reagerar bestämt om en medarbetare verkar ha svårt att skilja på arbetstid och fritid. Om de får ett mejl som handlar om jobbet sent en lördagskväll skulle bara 33 procent informera medarbetaren att man inte bör skicka jobbmejl på ledig tid. De flesta skulle inte kommentera brevet, medan var tionde skulle svara och berömma medarbetarens ”engagemang”.
 
Ett av de känsligaste problemen för många chefer är när man misstänker att någon i arbetsgruppen missbrukar alkohol.

Vi frågade: ”Om du ser en medarbetare berusad på torget en lördag, vad gör du?”
Nästan hälften säger ”inget”, 46 procent berättar bara att de sett hen på torget, medan 11 procent ställer en fråga om personens alkoholvanor. 

Vi frågade också om cheferna känner ett motstånd inför ”svåra samtal”. Det gör majoriteten, särskilt yngre och kvinnor, men de genomför samtalen om de är nödvändiga.

Känsliga frågor

6 av 10 ignorerar om en medarbetare skickar jobbmejl sent en lördagskväll. 

87 procent tar ett längre samtal om en medarbetare börjar prestera sämre.

927 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.

Novus/Position

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.