Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hur ärlig ska du vara som referens?

Du har en medarbetare, Olle, som verkar trött, irriterad och onödigt gnällig. Du vet inte om det är en svacka eller ett större problem. Innan du hunnit ta ett samtal med Olle blir du uppringd av en chef på ett annat företag, där Olle sökt jobb. ”Hur är han?” Vad svarar du då?
Dag Bremberg Publicerad 2 oktober 2014, kl 10:30
Konsulten My Schüldt, psykologen Alexandra Thomas och site service manager Dag Erenius ger råd på hur man bör agera som referens.

Säger du att du inte ärligt kan rekommendera honom eftersom han verkar ha blivit en gnällspik eller ger du endast ett omdöme om hur han har skött sitt jobb under alla år? Eller ber du att få återkomma när du har talat med Olle själv?

CHEFEN:
Dag Erenius, Site service manager på Akzo Nobel, Malmö. Vinnare av Positions chefspris 2010.

Min första reaktion är lite förvåning då Olle inte meddelat mig att han vill ha mig som ”referens”, men då jag och Olle jobbat ihop i flera år ger jag min ärliga syn på dessa år till den chef som frågar.

Sedan tar jag direkt ett snack med Olle om dels jobbet han sökt, dels om hur han egentligen mår.

Skulle det ur det samtalet komma fram något väldigt oväntat (vilket jag inte håller som troligt) så hade jag övervägt att kontakta chefen på det andra företaget – men då skall det vara synnerliga skäl som en ny arbetsgivare verkligen bör veta om innan man anställer.

KONSULTEN:
My Schüldt, har hjälpt team och ledare att fungera bättre i 25 år.

Ber att få återkomma! Det verkar som om Olle tidigare har skött sitt jobb och levererat resultat och chefen vet nu inte om det är ”en tillfällig svacka eller ett större problem”. Kanske är ett nytt jobb precis det som skulle få Olle att bli engagerad och positiv?

En ”irriterad och onödigt gnällig” medarbetare kan mycket väl vara någon som helt enkelt varit för länge på samma plats och som behöver något nytt att hugga tag i. Det kan vara så fint att Olle själv insett att det är dags att gå vidare och att alla blir vinnare om Olle får ett nytt jobb. Hur som helst är det dags att prata med Olle.

PSYKOLOGEN:
Alexandra Thomas, psykolog med chefsposition på konsultföretaget Move Management.

Alla upplever svackor och kan i perioder bete sig dysfunktionellt. Har Olle tidigare skött sig så kan gnället till exempel bero på en svår privat situation.

Som referent har du ansvar att ge en rättvisande bild. Om ingen vågar ta svåra samtal släpper man kanske i väg medarbetare som inte lärt sig något. De är ovetande om sitt bete­ende och kan därför inte ändra det. Om referenter inom vården döljer sanningen och tänker ”vi blir av med hen snart”, finns risken att ingen tar i problemet. Rör sig beteendena om allvarliga fel får det svåra följder.

I fallet med Olle bör referenten be att få återkomma. Prata med Olle och ge återkoppling på det du ser. När du lyssnat in svaret har du bättre förutsättningar att ta referentsamtalet och ge en heltäckande bild.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.