Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lyckad ledarskapsutbildning för nyanlända

Första kullen har redan fått jobb. Nu satsar Handelshögskolan vidare på sin ledarskapsutbildning för nyanlända akademiker.
– Jag har lärt mig enormt mycket, säger Azeb Samuel.
Publicerad 12 september 2017, kl 12:34
Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolans ledarskapsutbildning för nyanlända har visat sig vara ett vara vinnande koncept. Foto: Hasse Holmberg / TT

I juni examinerades första kullen studenter ut från Handelshögskolans ledarskapsutbildning för akademiker som flytt till Sverige – RAMP, Rapid Acceleration Management Program. En av dem är Azeb Samuel, som flyttade till Sverige för tre år sedan. Hon kommer från Eritrea och har en bakgrund inom marknadsföring. Som för många andra flyktingar har hon tidigare upplevt det svårt att få jobb som matchar hennes kompetensnivå. Självförtroende sjönk och hon började tvivla på sina möjligheter att få kvalificerade jobb. Ett år på Handelshögskolan har ändrat på de förutsättningarna.

– Mitt självförtroende har ökat. Bara känslan av att det finns folk som tror på mig och som vill ta tillvara min kunskap är stärkande. Jag har också lärt mig mycket både på utbildningen och på min praktikplats på Absolut Vodka, säger hon.

RAMP består av nio månaders utbildning varav 50 dagar är studier på skolan och resten praktik på ett svenskt företag. Själva undervisningen hålls på engelska för att alla ska kunna ta till sig innehållet oberoende av hur långt de har kommit med svenskan. Innehållet består bland annat av marknadsföring, ekonomi, affärsutveckling och ledarskap. Dessutom ett block om svensk arbetsmarknad och svensk samhällskunskap.

– Men på praktikföretagen är det svenska som gäller. Det har varit tufft för vissa av studenterna, särskilt fikarasterna, har jag hört. Men samtidigt lärorikt, säger Kristina Nilsson, programansvarig.

Praktikföretagen får betala en summa för att ingå i programmet. Deltagarna praktiserar utan ersättning, men många av dem kan genomföra utbildningen inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder.

Deltagarna ska ha flyktingstatus och uppehållstillstånd samt en examen och erfarenheter av chefsroller.

– Till första omgången hade vi cirka 100 sökande. Vi kallade 30 till intervju och landade i 14 studenter. Det svåra är matchningen mellan student och företag, säger Kristina Nilsson.

Idén till RAMP uppstod under den stora flyktingströmmen för två år sedan.

– Vi frågade oss vad vi kunde bidra med. Eftersom det ligger i vårt uppdrag att bidra till Sveriges konkurrenskraft och vår spetskompetens är att utbilda i samarbete med näringslivet, var detta ett naturligt steg för oss, säger Kristina Nilsson.

– Vi såg att det fanns en stor kompetensreserv i Sverige som ofta inte ens får lämna avbytarbänken. Samtidigt råder kompetensbrist inom vissa branscher. Bristen på mångfald är störst inom chefsgruppen.

För Azeb Samuel har utbildningen öppnat dörren till den svenska arbetsmarknaden på ett helt nytt sätt. Under praktiken på Absolut Vodkas marknadsavdelning fick hon göra en mängd olika saker för att verkligen lära sig företaget. Och dessutom att blanda drinkar.

– Jag som inte ens dricker alkohol har blivit riktigt bra att göra cocktails. Jag har bjudit mina rumskompisar några gånger.

Det tuffaste med utbildningen har varit att få ihop det ekonomiskt. Ersättningen från Arbetsförmedlingen är svår att klara sig på i Stockholm. I och med att Azeb Samuel samtidigt har pluggat svenska var det inte möjligt att jobba extra. Men hon klarade det.

– Jag hade aldrig kunnat lära mig så mycket på så kort tid på något annat sätt.

Handelshögskolan har utvärderat första året av RAMP-projektet. Eftersom det har gått så bra beslutade de sig för att ta in en ny kull med studenter som började i augusti.

– Redan före examen hade hälften av första kullen fått jobberbjudanden, det är bra. Det har också varit en upplevelse för deltagarna att hamna i en helt ny kontext ute på företagen. Och roligt att så många företag vill vara med i ett sånt här projekt, säger Kristina Nilsson.

Text: Per Cornell

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.