Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du med alla!

Vad skämtar medarbetarna om i fikarummet? Bögar, kristna, inkontinenta? Kanske någon känner sig utanför för att den bryter mot någon outtalad norm? Du bör som chef se till att alla känner sig inkluderade.
Publicerad 7 oktober 2014, kl 16:56
Linus Nyström
Linus Nyström

Det börjar med dig. För att förändra normer och attityder måste du ta dig tid att reflektera över ditt och andras beteende.

– Vi är så snabba med att kategorisera andra, det är inte lika vanligt att tänka så om oss själva, säger Maria Jacobson, författare till boken All inclusive, chefen – en del av mångfalden.

Syftet med boken är att chefer lättare ska kunna luckra upp invanda föreställningar som kan leda till missförstånd, kränkning­ar eller diskriminering i arbetslivet. Och därmed kunna skapa en inkluderande arbetsplats, där homo­sexuella, funktionshind­rade, oliktänkande, ja alla, ska kunna känna sig hemma. Tanken är inte att peka ut de avvikande, utan att fokusera på normen som gör att vi ser någon som avvikande, hellre än att se oss själva som avvikande.

Medvetenheten om jämställdhet har ökat med åren. Där har vi vant oss vid ett kritiskt perspektiv. Men man måste vidga perspektivet till fler diskrimineringsgrunder och andra normer som kan vara exkluderande för människor som inte tillhör normen, säger  Maria Jacobson.

– Precis som vid utformandet av jämställd­hetsplanerna får man fundera över varför funktionshindrade exkluderas på jobbet. Eller människor med annan etnisk bakgrund.

– Vilka berättelser dominerar i fikarummet? Handlar de enbart om heterosexuella förhållanden och traditionella kärnfamiljer? Eller traditionella kristna högtider?, säger Maria Jacobson och funderar vidare:
– Används fördomsfulla eller stereotypa uttryck, exempelvis ”kärringaktigt”, ”invandrartäta områden”, ”rull­stolsbunden”, ”avvikande”?

Samma reflektioner kan man göra över hur sammansättningen ser ut i organisationens ledningsgrupp eller bland cheferna.

– Finns en förutbestämd åsikt om vem som passar för vilken uppgift? Finns en könsuppdelning på arbetsplatsen: att kvinnor gör vissa saker och män andra?

Våra erfarenheter och föreställningar hjälper oss att fatta beslut. Det är snabbt och effektivt. Det kan bli rätt. Men det kan också bli fel. Våra fördomar kan sätta käppar i hjulet för oss utan att vi märker det. Det kan hindra oss från att vara så öppna och inkluderande som vi önskar vara.

7 kännetecken på en inkluderande arbetsplats:

  • En välkomnande arbetsplatskultur, där respekt och värdighet står i centrum.
  • Handlingsplaner och andra dokument som rör arbetsmiljö, jämlikhet, mänskliga rättig­heter, hälsa och rekrytering finns att tillgå och är upp­daterade.
  • Alla anställda är medvetna om arbetsplatsens inkluderande värden, till exempel respekt och värdighet.
  • Arbetsstyrkan är representativ för lokal­­samhället, kundkretsen eller motsvarande, om så inte är fallet ska underrepresenterade grupper uppmanas söka jobb på arbetsplatsen.
  • Arbetsgivaren identifierar utestängande hinder och avlägsnar dem.
  • Onödig hierarki är borttagen.
  • Chefer och organisation är medvetna om potentiella spänningar bland personal­grupper.


Helena Munther
[email protected] 

Gör så här!

Så blir du mer normkritisk:

  • Börja ifrågasätta dig själv. Vilka privilegier har du? Vilken makt? Vilka normer uppfyller du?
  • Reflektera kring hur arbets­klimatet fungerar. Hur pratar man på möten? I fikarummet? Vem pratar/pratar inte? Vilka skämt är tillåtna? Klädkoder? Vilken mat serveras på personalfesten? Halal, vegan eller fläsk? Vilka normer finns som gör att vissa skulle kunna känna sig exkluderade?
  • Hur definieras grupptillhörigheten? Är det livsstilen, åsikterna, utbildningen, trosuppfattningen eller arbetsuppgiften som styr?
  • Hur fattas besluten? Vem exkluderas? Vem kan inkluderas?
  • Vilka är/är inte representerade på arbetsplatsen?
  • Hur ser rekryteringsförfarandet ut? Vilka grupper av människor har missats?
  • För vilka finns det möjlighet att göra karriär? Skulle även de som avviker från normen kunna söka samma karriärväg?
Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.