Många chefer känner igen sig i att man är världens bästa chef när kursen är slut på fredagen. På måndag lunch är allt borta.” Psykologen Christian Walén på företaget Assessio anser att utbildningsbranschen måste blir mer självkritisk. Det är svårt att veta om chefskurserna gör skillnad.

– Branschen är något av en soppa. Det finns otroligt många aktörer, massor av metoder men nästan inget utvärderas, säger han.

Jag vet, det är svårt att mäta.

Att fråga cheferna själva är ett tveksamt mått på resultat, anser han.

– De är oftast nöjda. De har fått komma ifrån jobbet, fått träffa andra chefer, prata om sig själva, säger han.

Det handlar om att lära sig bli en bra chef. Det är svårt. Det har gett upphov till en miljardmarknad. Det finns i dag flera tusen företag i Sverige som erbjuder ledarskapsutbildningar. De 75 företag som är medlemmar i branschföreningen Sveriges auktoriserade utbildningsföretag omsätter tillsammans 14 miljarder.

Det är lätt att avfärda denna bransch som en värld av fina ord och marknadsföring. Där tro och vetande och fromma förhoppningar blandas. Men samtidigt behövs utbildning. Få chefer är bra av sig själva.

Christian Walén sågar inte alla utbildningar. Vissa kurser kan ha inslag som är bra. Men det saknas rigorösa före och efter-mätningar. Ökar faktureringen? Är medarbetarna mer produktiva? Fungerar samarbetet i teamet bättre?

– Jag vet att det är svårt att utvärdera. Det är en utmaning för oss också i våra utbildningar, säger Christian Walén.

Grovt sett kan utbildningarna delas in i två kategorier: Kurser som lär ut konkreta kunskaper och färdigheter som arbetsrätt, projektledning, mötesmetodik med mera och kurser som ska öka chefernas självkännedom. Merparten av de kurser som efterfrågas handlar om det sistnämnda, enligt branschundersökningar. Här finns en djungel av olika metoder och begrep.

På vissa kurser, exempelvis UGL – utveckling av grupp och ledare – förekommer så avancerade övningar att folk bryter ihop och börjar storgråta. 80 000 svenskar uppges ha genomgått det fem dagar långa internatet UGL, som är ett slags Big Brother för chefer.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt.

Blir man en bättre chef av det? Utbildningsföretagen själva tycks tvivla. Mindset deklarerar på sin hemsida att bara en chef av sex ändrar sitt ledarskapsbeteende efter att ha gått en kurs. Man hänvisar till en amerikansk studie från 2008. Dock gäller detta inte kurser hos Mindset, tillägger företaget.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt. Det tror organisationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds universitet. Cheferna får en konstig självbild, de blir uppblåsta av någon ny lära som de blivit frälsta på.  Det är väl okej, menar Mats Alvesson, om denna nyvunna entusiasm är förankrad i den egna förmågan och i en realistisk  bedömning av vad som går att göra.

– De kommer ibland tillbaka med en vision: Nu ska vi motivera. Ge feedback. Men om medarbetarna himlar med ögonen när chefen predikar, eller är diskret artiga men utan att låta sig påverkas, så lär vederbörande snart sluta med det. Och då är man tillbaka på noll igen, säger Mats Alvesson.

Insikt är viktigare än att boosta egon.

Det är viktigare för chefen att känna till verksamheten och undvika överslag åt olika håll, menar Alvesson. Och att undvika fantasier om ett fantastiskt ledarskap som medför allt möjligt gott.

– Det är illa när chefer har varit borta på kurs och plötsligt ändrar inställning efter att ha blivit frälsta av det senaste ledarskapsmodet. Medarbetarna går inte på det och om man inte får med sig medarbetarna blir det ingen förändring, säger Mats Alvesson som har profilerat sig som kritiker mot ledarskapsutbildningar.

På frågan om han själv gått många chefkurser, svarar han:
– Näe, men jag ger chefskurser. Fast jag stryker inte medhårs och tycker att insikt och realism är viktigare än att få nöjda deltagare genom att boosta egon.

Utbildningarna bygger ofta på modern beteende­forskning. Företagen är bra på att snappa upp forskningsrön och paketera dem. Men samma beteendeforskning visar att människor inte lär sig så lätt genom att få instruktioner i en kurssal. De lär sig av att möta konsekvenserna av sitt beteende i verkliga situationer.

Det är därför bättre om kursen kommer till jobbet, och helst i form av korta seminarier och träningspass som är knutna till aktuella problem. Så ser allt fler ledarkurser också ut. De mest avancerade tar nästan formen av ett mentorskap med en erfaren coach som jobbar med hela gruppen, inte bara chefen.

Andra utbildningar försöker parera det artificiella i kursmiljön med att ge ett digitalt stöd till cheferna att knåpa med mellan kurstillfällena. Risken är dock att det blir ännu ett formulär för chefen att fylla i.

Ett annat sätt att provocera fram beteendeförändring är att utsätta chefen för utvärderingar från alla i omgivningen, från medarbetarna, chefens chefer, receptionisten etcetera. Denna feedback-chock kallas 360-feedback, och kan tyckas läskig men har visat sig ha effekt.

Eva Torsson på branschföreningen Sauf ser gärna att frågan flyttade in i ledningsgruppen. Varje föränd­ringsskede ska ledsagas av rätt sorts utbildningsinsatser.

–  Att lägga kurspengar bara på att hålla cheferna nöjda, utan koppling till verksamhetsmålet, det är slöseri med resurser, säger hon.

Men är det inte värt en slant att hålla cheferna på gott humör?  Det är tungt att vara chef och bra för självförtroendet att få gå en påkostad kurs. Det visar att man är viktig för arbetsgivaren. Dessutom finns det konkreta kunskaper som är nödvändiga att ha.

Man kan göra fel tusen gånger. Övning ger färdighet, till slut.

Carl Erik Herlitz på företaget Tuff ledarskapsträning menar att övning ger färdighet, till slut.

– Man behöver träna på sina förmågor. Få syn på dem. Och på det som begränsar. Men vi tillhandahåller bara verktygen. Förändringen måste varje ledare klara av på jobbet, säger han.

Han förespråkar att cheferna både går på kurs och att de tränar mellan kurstillfällena.

Kan man arbeta som chef utan att ha utbilda sig?
– Det är klart att man kan. Man kan lära sig av sin egen chef. Eller av att göra fel tusen gånger. Men att gå en utbildning är en genväg. Det snabbar upp processen, säger Carl Erik Herlitz.

Är en bra kurs samma sak som en kurs där deltagarna är nöjda?
– Det kan bli ett dilemma. Men vi försöker att göra båda sakerna och tycker att vi lyckas bra, säger han.

Psykologen Christian Walén på Assessio konstaterar att ledarskap är så komplext att det är svårt att veta exakt vad som gör det framgångsrikt. Däremot ska man som utbildningsköpare ställa krav på vetenskaplighet och att utbildningen utvärderas. Om inte – välj en annan utbildning.

Thomas Heldmark
[email protected]