Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så vänder du motvinden

Vad har en röd strumpa i vittvätten att göra med komplicerat ledarskap? Svar: en hel del. Det menar organisationskonsulten Kerstin Ljungström, som utvecklat en modell för att vända motgång till framgång.
Publicerad 14 september 2018, kl 14:01
Att vara chef är mycket mer komplext i dag än förr. Bland annat på grund av ständiga omorganisationer och krav på snabba resultat. Illustration: Annika Huett

Personalen är samlad till det obligatoriska veckomötet. Du berättar om mål och strategier. Peppar och förklarar, ber om synpunkter och öppnar för en diskussion. Men ingen säger något. Det råder en obekväm, snudd på fientlig tystnad.

Känner du igen dig i situationen ovan? Då är du inte ensam. Många chefer upplever att de ofta stretar med ett komplicerat ledarskap.

En förklaring är att samtidens krav på föränderlighet, effektivitet och snabba omställningar pressar och stressar både chefer och medarbetare. Vilket i sin tur gör att även ledarskapet blir allt mer komplext.

– Många människor i dagens arbetsliv är förändringströtta och förstår inte vitsen med ständiga omorganisationer. Allt sker numera i en rasande hastighet. Tidigare talade man om tre år för ett förändringsarbete. Nu får en chef kanske tre månader på sig, säger Kerstin Ljungström, utvecklingskonsult med inriktning på bland annat konflikter på arbetsplatser.

Förr kunde en förändring få ta tre år – nu får en chef tre månader på sig

Dessutom, menar hon, sitter ägarna till företaget eller organisationen många gånger långt bort, kanske till och med i ett annat land.

– Hastigheten, distansen och de högt ställda ekonomiska målen ställer väldigt höga krav på ledarskapet, säger Kerstin Ljungström.

Hon framhåller att den viktigaste förutsättningen för att klara av dagens ledarskap är att ”vara förankrad i sin egen bottenplatta”. Det vill säga att veta vad du själv står för och att ha koll på dina grundläggande värderingar. Vilken människosyn har du? Vad tycker du är svårast, roligast och mest utvecklande? Vad kan och vill du bidra med?

– Det du gör och säger måste bottna i dig själv, djupt i själen. Annars blir du inte trovärdig.

Kerstin Ljungström har också utvecklat en egen och handfast metodik att ta till när ledarskapet känns motigt: den röda sock-modellen (se ruta). Principen är densamma som när en röd yllesocka slinker med i vittvätten – strumpan krymper och allt annat missfärgas.

– Det gäller att förebygga det genom att vara noga när man sorterar tvätten. När du upptäcker en röd socka i vittvätten är det bäst att ta ut och skaka alla lakan för att förvissa dig om att det inte smugit sig in ytterligare en röd strumpa. De röda sockorna måste ju tvättas separat. Det tankesättet är effektivt även när det gäller ledarskap, menar Kerstin Ljungström.

När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?

Genom att systematiskt sortera in frågor i forum där de hör hemma och kan åtgärdas går det också att komma åt lite mer diffusa problem som gör ledarskapet tungt. Exempelvis missnöje, negativitet och bristande engagemang hos medarbetarna. Saker som annars riskerar att ”missfärga” stämningen på arbetsplatsen.

– Missnöje beror ofta på ett så kallat förväntansgap, det vill säga att förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Eller att förväntningar från förr hänger kvar. Genom att det blir tydligt ökar både förståelsen och möjligheten att komma till rätta med problemen.

Gertud Dahlberg

Röda sockmodellen

  • Ställ två frågor på möten med fler än fyra deltagare. Diskutera varje fråga i tre minuter med några deltagare i varje grupp. Då kommer även de tystlåtna till tals.
  • Första frågan: Vad har inte fungerat sedan vi sågs senast? Exempelvis produktion, teknik, kundkontakter, ledarskap och samarbeten. Gå laget runt och lyssna och anteckna synpunkterna. Tacka, även vid kritik. Att tacka skapar en känsla av att det är fritt för var och en att uttrycka sig. Bestäm forum för var frågorna ska hanteras. Om det är akut får det bli en punkt på agendan, men tas inte direkt. Se till att inte fastna i eventuell kritik. Gå vidare. HR kan i efterhand hjälpa till med ytterligare sortering.
  • Andra frågan: Vad har fungerat bra sedan vi sågs sist? Gör på samma sätt som med första frågan.
  • "Vitsen med att börja med de negativa synpunkterna är att rensa luften och att inte nonchalera det som är svårt – det vill säga den röda sockan. Syftet är att samla in och sortera samt bestämma i vilket sammanhang och när frågan ska tas upp. Det är också viktigt att alla får återkoppling på vad som kommer att hända med synpunkterna", säger Kerstin Ljungström, som framgångsrikt arbetat med sin röda sock-metod sedan 1990-talet.

EXPERTENS RÅD VID MOTIGT LEDARSKAP:

  • Gå i handledning hos en utomstående person som kan ge dig nya, friska perspektiv och infallsvinklar.
  • Ta reda på vilket stöd du har från HR, högre chefer och fackliga organisationer för att kunna få stöd.
  • Kräv tydliga besked om ditt uppdrag. Vad förväntas du leverera, och hur och när?
  • Skriv dagbok. Gör det till en vana att avsluta varje dag med att anteckna i minst fem minuter. Skriv ned tankar, känslor, åsikter eller vad som helst. Det är ett sätt att lätta på trycket. Ingen, inte ens du själv, behöver läsa. Men det kan mellan varven vara spännande att gå tillbaka och se vad som hänt.
  • Anamma ett filosofiskt förhållningssätt. När något är riktigt svårt, tänk: Vad kan jag lära mig av det här?
Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory