Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Tidsbrist bromskloss vid rekrytering

​​​​​​​Annonser, urval, intervjuer och referenser. En rekrytering är tidskrävande. Men det finns knep att ta till för att få tiden att räcka till.
David Österberg Publicerad 20 december 2022, kl 13:59
Timglas med person i botten.
En anställning måste få ta tid - en felrekrytering blir ännu dyrare, menar experten. Illustration: Bo Lundberg

Som chef är det vanligt att känna att tiden inte räcker till vid nyanställningar. När rekryteringsplattformen Workspace Recruit bad chefer lista de största utmaningarna vid rekrytering dominerade tidsbrist. 26 procent svarade att det var svårt att få tiden att räcka till för intervjuer. 21 procent angav tidsbrist när det var dags att svara på frågor från kandidater och följa upp ansökningar.

Linus Zackrisson

Linus Zackrisson, rekryteringskonsult på Diversity search, är en av Sveriges främsta experter på rekryteringsfrågor och känner igen problemet.

– Förklaringen finns i den allmänna samhällsutvecklingen: Företagen är alltmer slimmade, administrativa tjänster har försvunnit och fler och fler arbetsuppgifter läggs på cheferna, säger han.

Fundera över vilken kompetens ni behöver

Linus Zackrissons råd är att börja med att fråga sig vilken kompetens man verkligen behöver.

– Först ska man fundera över befattningsbeskrivningen, sedan gör man en kravspecifikation. Det är tyvärr inte ovanligt att man gör tvärtom. Om man vet vad man verkligen vill ha blir den fortsatta processen mycket enklare. Först då vet man vilka frågor man ska ställa och var man ska leta. Gör man grunden rätt blir hela processen lättare.

När man vet vad företaget behöver är planering A och O, menar han. Tänk igenom var ni ska annonsera, när sista ansökningsdagen ska vara, vilka dagar ni ska intervjua och vem som ska vara med på intervjuerna så att de kan blocka i sina kalendrar. Fundera över hur den fortsatta processen ska gå till och när ni eventuellt ska kalla kandidater på uppföljande intervjuer och vem de i så fall ska träffa då.

Dyrt att rekrytera fel

Om tiden absolut inte finns tycker Linus Zackrisson att man ska anlita ett rekryteringsföretag.

Finns det en risk att man lägger för mycket tid på en rekrytering?

– Det finns förstås en risk att man överarbetar, men problemet är snarare att man gör processen för fort och fel. En rekrytering kostar tid och pengar, men en felrekrytering kostar ännu mer.

 

Enkät: Hur får du tiden att räcka när du anställer?

Christian Demén, affärsområdeschef på Dekra Automotive.

Christian Demén.

– För mig handlar det om att få till en bra planering från början till slut. Vi har en välfungerande HR-avdelning som hjälper till med planering och annonsering. Tillsammans anpassar vi rekryteringsprocessen och hanteringen efter behovet.

– Vi använder ibland även externa rekryteringsföretag. Det är väldigt positivt och tidsbesparande. De första intervjuerna har jag dessutom börjat boka in via Teams, i nästa steg bokar jag in fysiska möten med de kandidater som fortfarande är aktuella.

Erika Dahlin, drifts- och underhållschef på Statkraft Sverige.

Erika Dahlin.

– Rekryteringar är tidskrävande eftersom det är viktigt att få rätt person på rätt plats. Det är inga beslut som ska tas förhastat utan ska vara väl genomtänkta och förankrade.

– Jag upplever att jag har mycket bra stöd från vår HR-avdelning, den agerar direkt när man har behovet och bidrar till att man får en bra och så smidig process som möjligt längs vägen. Bland annat med prioriteringsstöttning och att direkt sätta av tider i kalendern.

Olof Sjöbergh, utvecklingschef på Booli.

Olof Sjöbergh.

– Även om rekrytering är viktigt så kan man inte lägga lika mycket tid på alla kandidater, så jag prioriterar utifrån ansökan. Vissa känns direkt så lovande att jag bokar in en intervju, andra kan ha frågetecken som går att reda ut via mejl. För både min egen och kandidaternas skull försöker jag fatta ett beslut så fort som möjligt, så man inte ödslar någons tid på onödiga samtal.

Chefernas största utmaningar vid rekrytering, procent

Få tiden att räcka till intervjuer – 26 % 

Få tiden att räcka till att svara på frågor/följa upp ansökningar – 21 %

Få ut annonsen i rätt kanaler – 19 %

Få tiden att räcka till att starta en rekrytering – 13 %

Få pengarna att räcka till att anlita en rekryteringsbyrå – 8 %

Att skriva en rekryteringsannons – 8 %

Få pengarna att räcka till annonsering – 5 %

Källa: Rekryteringsrapporten 2022, Workspace Recruit

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory