Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

LKAB varslar 100 tjänstemän

LKAB:s problem fortsätter. Det tidigare aviserade sparpaketet är inte tillräckligt anser gruvbolaget som nu planerar att varsla 100 tjänstemän.
Anton Andersson Publicerad 21 april 2015, kl 12:18
Henrik Montgomery/TT
Utsikt över LKAB:s gruva i Kirunavaara med slagghögar. Henrik Montgomery/TT

Kollega har tidigare berättat om LKAB:s sparbeting på närmare en miljard kronor. Sparkravet kommunicerades i höstas och är en konsekvens av kraftigt fallande malmpriser och svag konjunkturutveckling i Kina och Europa.

Beslutet att dra ner på personalstyrkan kom något senare, för cirka två månader sedan. LKAB:s utsikt var då att lösa frågan via pensionsavgångar och färre visstidsanställda. En förhoppning som nu grusats.

– Det står nu klart att vi inte klarar minskningen av 400 tjänster enbart genom naturliga avgångar. Uppsägningar kan tyvärr bli nödvändiga för att på lång sikt försvara LKAB:s konkurrenskraft och lönsamhet, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör på LKAB, i ett pressmeddelande.

Huvuddelen av neddragningen sker fortfarande genom avslutade visstidsanställningar, så dock inte på tjänstemannasidan där man nu varslar så mycket som 100 tjänster.

– Vi är egentligen inte överraskade. Den senaste tiden har vi sett en värdeminskning på malmen med så mycket som 75 procent. Med de åtaganden vi har för framtiden, samhällsomvandlingen och allt annat, gör det att det helt enkelt inte går ihop, säger Sakari Alanko, Unionens klubbordförande på LKAB.

Hur oroliga är ni?

– Jag är jätteorolig. Det kommer att svida att sitta i avskedsförhandlingar. Det spelar ingen roll om det rör en person eller hundra, alla är lika mycket värda. Men vi vet ännu inte exakt hur vi blir drabbade, vi har bara siffror på ett papper.

Bakgrunden är att LKAB ökat antalet tjänstemän på senare år i samband uppstarten av stora investeringsprojekt – projekt som nu skjuts på framtiden. Trots varslet hoppas Unionenklubben fortsatt att olika typer av pensionslösningar ska kunna dra ner den faktiska slutsiffran på avsked rejält.

– Vi har vädjat till företaget att se uppsägningar som det absolut sista alternativet. Sist vi varslade i början på 80-talet så förvann tusentals personer från Kiruna stad. Det skapar direkt negativa spiraler som påverkar allt här, säger Sakari Alanko.

Personalminskningarna ska enligt LKAB vara genomförda innan slutet av första kvartalet 2016.

Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.