Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Lockout – så funkar det

När facken varslar om strejk kan arbetsgivarna svara med lockout och därmed stänga ute anställda från arbetsplatsen. Kollega reder ut hur stridsåtgärden fungerar.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2016, kl 13:32
Colourbox
Om din arbetsgivare tar till lockout får man ingen ersättning för förlorad lön om man inte är med i facket. Colourbox

Om ett fackförbund utlyst strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en så kallad lockout. Det är upp till arbetsgivarsidan att avgöra om lockouten ska omfatta hela eller delar av personalen, det går alltså att undanta enskilda medarbetare eller avdelningar. Varseltiden är sju arbetsdagar, precis som när facken varslar om strejk.

Kan drabba oorganiserade
Lockout kan vara kostsamt för företaget eftersom det ofta innebär att produktionen ligger helt nere, samtidigt blir det en stor utgift för facket som då måste betala konfliktersättning till de lockoutade.
Det är endast de som är medlemmar i ett fackförbund som är berättigade till ekonomiskt stöd från facket vid strejk eller lockout. Den som är oorganiserad kan alltså gå miste om lön om arbetsgivaren varslar om lockout.

Ovanligt konfliktvapen
De senaste åren har lockout blivit mindre aktuellt för arbetsgivare eftersom de svenska fackförbunden har byggt upp ordentliga reserver för att klara av det ekonomiskt. 2014 hade Unionen 7,7 miljarder i sin strejkkassa. Dessutom har allt fler branscher blivit mer internationellt konkurrensutsatta och stridsåtgärden därför blivit alltför kostsam för företagen. Att Almega skulle varsla om lockout bedöms, enligt de experter Kollega talat med, inte särskilt sannolikt i nuläget.

Observera att det är möjligt att bli medlem i Unionen ända fram tills strejkvarslet träder i kraft måndagen den 18 april och därmed bli berättigad till ersättning. Däremot finns en karenstid på tre månader då Unionen inte företräder nya medlemmar.

Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.