Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Löfven ber facket om hjälp

Lagen om anställningsskydd har svagheter – men turordningsreglerna är inte en av dem. Det säger statsminister Stefan Löfven som ber facken om hjälp för att den nya lagen ska bli bra.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas Hillergren/TT
Stefan Löfven talade under Unionen kongress. Andreas Hillergren/TT

När statsminister Stefan Löfven (S) gästtalade på Unionens kongress i Malmö under onsdagen tog han bland annat upp januariuppgörelsen, ett avtal som han inte ångrar.

– Jag står för överenskommelsen och är stolt över den. Det är vår skyldighet som politiker att ta hand om det valresultat som väljarna gett oss, vi stod upp för demokratin och visade att parlamentarismen fungerar även i ett besvärligt läge. Kärnan i avtalet är en politik som håller ihop Sverige, sade han.

En av punkterna i januariavtalet innebär att las, lagen om anställningsskydd, ska reformeras. En utredning har tillsatts, bland annat för att se över turordningsreglerna, men det är inte den problematiska delen med lagen enligt Stefan Löfven.

– Under min tid på IF Metall insåg vi att las inte är perfekt, den har några rejäla svagheter, men jag tycker inte att turordningsreglerna är en av dem. Det är inte de som hindrar utveckling eller försvårar för företagen.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Det hade kunnat bli ett helt annat regeringsalternativ och då hade det skett rejäla förändringar i lagen om anställningsskydd, utan tanke på att undvika godtyckliga uppsägningar och utan tanke på balans mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt Stefan Löfven behöver man nu fackens hjälp för att utredningen av las ska landa i något bra och kom därför med en uppmaning till Unionen:

– Hur ska en sådan lag utformas så att man kan titta på turordningsreglerna och samtidigt se till att parterna har samma styrkeförhållanden och att vi inte har godtyckliga uppsägningar? Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter har alla möjligheter att forma framtidens arbetsliv – ta den chansen.

Statsministern inledde sitt tal med att berätta om hur hemma han, som tidigare bas för IF Metall, känner sig i fackliga sammanhang.

– Det är en högtidsdag att vara på en facklig kongress. Jag känner att axlarna kryper ner och man blir lite mer avslappnad. Jag känner en stor respekt för alla er här som lägger ner så mycket tid och energi på att göra det bättre för era arbetskamrater.

Han lyfte fram Unionen som ett föredöme och en röst som behövs i samhällsdebatten. Inte minst inför framtidens teknikutveckling.

– Om inte facken är starka kommer förändringen att ske på bekostnad av den enskilde. Nu är det 100 år sedan åtta timmars arbetsdag blev lag, ändå kan jag föreställa mig att många av Unionens medlemmar jobbar betydligt mer än så i dag.

Den röda tråden i Löfvens tal var de stora utmaningar som Sverige står inför och han nämnde bland annat klimatet, kriminaliteten, äldreomsorgen, skolorna och möjligheten att leva på landsbygden. Enligt statsministern upplever många i landet att samhället har dragit sig tillbaka.

– Förtroendet för att samhället finns där när jag behöver det finns inte längre på samma sätt, det är inte samma grundmurade tillit som förr. Demokratin har lämnat över för mycket till marknaden när det gäller exempelvis skola, sjukvård och hemtjänst.

– Den svenska modellen är att jag utbildar mig, gör mig anställningsbar, jobbar och betalar skatt – jag gör min plikt. Men då vet jag också att den dag jag blir arbetslös, mina föräldrar blir gamla eller mitt barn blir sjukt så finns hela samhället där och ställer upp.

”Ett Unionen – tillsammans i framtidens arbetsliv”. Det är förbundets nya ledord och det var också ett budskap som statsministern tog fasta på. Enligt honom kan de stora samhällsutmaningarna bara lösas gemensamt.

– Vi har rejäla utmaningar men också gigantiska möjligheter. Men det bygger på att vi skapar ett starkare samhälle och vi inte lämnar framtiden till marknaden eller ödet. Vi kan besegra mycket mörker om vi fortsätter att arbeta tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen