Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Lönegapet beror inte på risktagande män

Att männen är mer tävlingsinriktade och tar större risker är knappast det som ger upphov till löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad 22 september 2020, kl 07:40
Shutterstock
Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Shutterstock

Män är i genomsnitt mer riskbenägna än kvinnor. Och de som är riskbenägna har högre lön. Att män har högre lön än kvinnor är alltså inte så konstigt. Eller?

Jo, enligt en ny studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förklarar skillnader i finansiellt risktagande snudd på ingenting av löneskillnaderna mellan könen.

I undersökningen har nationalekonomerna Håkan Selin och Per-Anders Edin använt sig av registerdata över bland annat utbildning, förmögenhetsportföljer och löner. Tanken har varit att den som tar stora risker med sina kapitalplaceringar också kan vara en person som tar risker vid karriär- och utbildningsval.

– Man ska se vår studie i ljuset av en forskningslitteratur som genom laboratorieexperiment försöker förklara könslöneskillnaderna med olika egenskaper hos män och kvinnor, som att män i genomsnitt är mer tävlingsinriktade och riskbenägna, säger Håkan Selin.

– Det här är ett försök att, med hjälp av empirisk data, testa hypotesen att mäns högre riskbenägenhet skulle påverka lönegapet.

Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Det visade sig då att kvinnor äger aktier i mindre utsträckning än män. Eftersom aktieägande innebär en osäkerhet ser forskarna det som att kvinnors risktagande i genomsnitt var lägre än männens.

Dessutom fann forskarna att en hög riskandel, det vill säga att en hög andel av förmögenheten utgörs av aktier, är förknippad med hög lön. Det gäller även när man tar hänsyn till att de med hög lön också är mer förmögna.

Och det visade sig att könslönegapet faktiskt sjönk när forskarna tog hänsyn till detta samband. Men, konstaterar man, betydelsen är liten.

– Det är ingen viktig förklaring, bara cirka tre procent av lönegapet kan förklaras den vägen, säger Håkan Selin.

Undersökningen har genomförts på data från början av 2000-talet. Om man gjorde samma undersökning på dagens data, skulle man troligen få samma resultat.

– Min gissning är att de här samvariationerna ser ut ungefär på samma vis. Under 2010-talet har könslönegapet sjunkit kraftigt, men orsakerna till det är nog att söka på annat håll.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström