Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Lönegapet krymper - om än långsamt

Det går åt rätt håll – om än i blygsam takt. Skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar minskar.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 oktober 2016, kl 13:35

Skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar minskar. 2015 hade män 12,5 procent högre lön än kvinnor – det är en minskning med 0,7 procent jämfört med året innan.

Skillnaden mellan olika sektorer och branscher är dock stor. Allra störst är den genomsnittliga löneskillnaden bland anställda i landstingen, 22,4 procent. En kraftigt bidragande orsak till det är att många kvinnor här jobbar i relativt lågbetalda yrken som undersköterskor, medan en stor del av männen är läkare.

Tar man hänsyn även till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid mellan kvinnor och män blir utfallet ett annat. Den så kallade oförklarade löneskillnaden är störst – 7,7 procent – bland tjänstemän i privat sektor.

Om kvinnor förväntar sig lägre lön får de lägre lön.

Den oförklarade löneskillnaden behöver dock inte bero på diskriminering, förklarar Medlingsinstitutet, som gör den årliga undersökningen: ”Om statistiken hade kunnat mäta fler faktorer hade sannolikt skillnaden krympt”.

Tidigare har det talats om att löneskillnaderna ofta uppstår i samband med barnafödande och föräldraledighet, när kvinnorna tar det största ansvaret för hem och familj. Men Medlingsinstitutets rapport visar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns löner redan på första jobbet efter examen.

Kvinnor fick mindre betalt än män efter examen på en tredjedel av de undersökta utbildningarna. Bland ekonomistudenter är löneskillnaden påtaglig.

En intressant aspekt är att grupper som förväntar sig högre lön ofta också får det. Om kvinnor förväntar sig lägre lön får de lägre lön.

Löneskillnad bland Unionens medlemmar

Som synes i grafiken ovan tjänar manliga medlemmar drygt 18 procent mer än de kvinnliga medlemmarna. En stor del av löneskillnaden förklaras av att kvinnor och män finns i olika yrken. 15 procent av kvinnorna och knappt 3 procent av männen arbetar deltid.

De vanligaste yrkena för kvinnliga medlemmar i Unionen är säljare, inköpare, kontorspersonal, ekonom och informatör. De vanligaste yrkena bland de manliga medlemmarna är ingenjör, tekniker, säljare samt jobb inom IT.

Branscherna med störst andel kvinnor är farmaci och hälsa (71 procent) och konsult och finans (61 procent). Branscherna med störst andel män är IT och telekom (72 procent) och industri och teknik (69 procent).

 

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström