Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lönegapet mellan män och kvinnor fortfarande stort

Trots allt tal om ökad jämställdhet består lönegapet mellan kvinnor och män. Den skillnaden grundläggs ofta under åren som småbarnsföräldrar. Unionen väljer att tackla frågan med upplysning.
Niklas Hallstedt Publicerad 4 december 2012, kl 11:00

Högutbildade 45-åriga män tjänar 40 procent mer än kvinnor med samma utbildning, visade en artikel i Svenska Dagbladet härom veckan. En orsak: kvinnor arbetar mer deltid än män och har längre föräldraledighet.

HTF, ett av de båda fackförbund som stod bakom bildandet av Unionen, drev på sin tid krav på tredelad föräldraledighet, det vill säga en tredjedel till vardera föräldern och en tredjedel som familjen själv får bestämma över. Något motsvarande krav driver inte Unionen i dag.

- Nej, men Unionen vill ha en jämnare fördelning av föräldradagarna. Vi driver det genom våra rapporter och genom att dela ut Guldnappen. Vi har skrivit fem olika rapporter i ämnet föräldraskap och arbetsliv, där vi bland annat återkommer till hur skev fördelningen är mellan män och kvinnor och vad det har för resultat, säger Shadé Jalali, likabehandlingsexpert på Unionen, som menar att det ändå sker en förändring i rätt riktning.

- Det vi märkt är att fler pratar om föräldravänliga arbetsplatser. Och fler män anser det vara självklart att vara föräldraledig i dag. Vi vet också att de män som inte varit hemma alls eller bara varit hemma en till tre månader vill vara hemma längre. Och det är kanske inte riktigt det svar man hade fått om man ställt frågan för 20 år sedan.

Enligt Shadé Jalali är det i grunden inte en ekonomisk fråga. Ekonomiska incitament som höjt tak i föräldraförsäkringen liksom införande av en jämställdhetsbonus har, enligt henne, haft liten effekt. Den enda reform som gett tydlig effekt är när man införde den första icke överförbara månaden.

Vad måste då till?
- Man måste ändra attityderna, men det behövs också politiska reformer. Könsroller sitter långt inne, därför behövs det styrmedel som underlättar för papporna, som kanske har högre lön, att säga att de måste ta ut de här dagarna. Det behöver hända saker. Man behöver se på vilka reformer som funkar.

Fotnot: Guldnappen är Unionens pris till den mest föräldravänliga arbetsplatsen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.