Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Löneskammen håller i sig

Vad är det mest skamliga du kan göra vid fikabordet på jobbet? Jo, att berätta vad du har i lön. Enligt en ny undersökning är det alltjämt tabu att öppet prata lön, trots att det faktiskt lönar sig för anställda att göra det.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2013, kl 12:34
Victoria Kirchhoff

Endast en knapp fjärdedel av anställda i Sverige är villiga att avslöja vad de har i lön för sina kollegor. Det visar undersökningen gjord av en jobbsajt som frågat över 10 000 personer i åtta länder hur öppna de är i fråga om sin lön.

Victoria Kirchhoff, tillhör den minoritet som frankt kan erkänna att hon tjänar cirka 32 000 som sälj- och marknadskordinator på företaget Egmont, där hon också är ordförande för Unionenklubben.

- Men det är sällan den frågan kommer upp. Jag tror oviljan att prata lön beror på att folk är rädda för att upptäcka att de tjänar för lite i förhållande till andra som man tycker att man gör ett lika bra jobb som. Det kan till exempel vara obehagligt att upptäcka att någon som varit anställd kortare tid tjänar mer.

Arbetsgivarna vill ogärna att de anställda är öppna med sina löner - i Tyskland gick man till och med så långt att anställningskontrakten innehöll en klausul som förbjöd anställda att tala om vad de hade i lön. Förbudsklausulen ogiltigförklarades dock i domstol för några år sedan.

Som anställd har man dock allt att vinna och inget att förlora på att vara öppen med lönerna, för att inte arbetsgivaren ska kunna komma undan med orättvis lönesättning. Facken brukar förespråka öppna löneklubbar, där de som vill kan gå med och få ta del varandras löner, men att vara öppen runt fikabordet funkar förstås också. 

- Jag tror någon måste börja. Vi som är fackliga måste våga ta de samtalen och sätta igång diskussionerna, säger Victoria Kirchhoff.

I Kina vågar man. Där råder total öppenhet om lönerna och kineserna är tuffa i sina löneförhandlingar. I Frankrike är det däremot enklare att prata om sex, även om chefslönerna måste offentliggöras. I USA skulle man aldrig komma på tanken att prata lön och inte heller i Japan eller Schweiz. I Ryssland är det vanligt att anställda diskuterar löner, enligt en artikel i SvD.

Kan du prata öppet om din lön?

Inya LawalInya Lawal, egen företagare.

- Ja, men som egen företagare av ett nystartat bolag är det svårt att säga vad jag tjänar, det är olika från månad till månad. Jag tror oviljan att prata lön beror på att svenskar är naturligt blyga. Jag kommer från Storbritannien och där är folk ganska öppna om lönerna.

Nina Kahilainen
Nina Kahilainen, handläggare på Akademikernas a-kassa:

- Nej, vi pratar inte lön på mitt jobb. Men skulle någon kollega fråga mig vad jag har i lön så skulle jag nog svara. På en tidigare arbetsplats pratade vi lön helt öppet.



Tomas Eneman
Tomas Eneman, egen företagare:

- Ja, jag plockar ut så lite som möjligt eftersom jag är egen företagare. Det kan bli allt från noll kronor till 20 000 i månaden.  

Pratar du och dina kollegor om era löner? Kommentera gärna här nedanför, eller på vår Facebooksida!

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.