Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneskillnaden hotar lönebildningen

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män kan hota den svenska lönebildningen, fruktar LO som vill ha särskilda satsningar för att höja lönerna i kvinnoyrkena. På Svenskt Näringsliv tror man att det krävs ändrade attityder i arbetslivet för att göra något åt saken.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 december 2014, kl 13:34
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, tv och Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, th.

Det syns både hos arbetare och tjänstemän, i branscher som domineras av kvinnor är man alltid sämre avlönad. Kvinnor är strukturellt diskriminerade, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Han anser att lösningen på problemet måste vara att höja kvinnornas löner. Men för det krävs att fler män erkänner att det är ett problem.

– Det borde inte finnas någon modern människa som skulle kunna säga att männen generellt sett är värda 15 procent mer i lön, inte utan att rodna i alla fall. Tyvärr vill inte de som har hyfsat avstå någonting.

Görs inget åt saken kan det ställa till problem för den modell för lönebildning som Sverige har haft sedan 1990-talet, där industrin sätter nivån, det så kallade märket, för hur stora löneökningarna blir även för övriga branscher. Det Torbjörn Johansson bland annat syftar på är att antalet sifferlösa avtal blir allt fler.

– Det har blivit ett sätt att runda märket, det är enda sättet att få mer. Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen.

Fler lönekartläggningar, som bland annat Unionen slåss för, är knappast någon lösning på problematiken, anser Torbjörn Johansson.

– Så fort det är två människor med olika jobb kan man alltid motivera en löneskillnad. Då har ju arbetsgivaren satt rätt lön. På ett kontor är männen ofta chefer och liknande, medan kvinnorna har en tendens att vara assistenter och lågavlönade. Kvinnligt dominerade yrken har en lägre värdering än manligt dominerade yrken.

Ytterligare ett problem är att yrkesgrupperna inte finns på samma arbetsplatser.

– Sjuksköterskor tjänar inte så bra om man jämför med exempelvis med ingenjörer. Lönekartläggning i all ära, men det hjälper ju inte de här bitarna, säger Torbjörn Johansson

För LO:s del handlar det nu att komma överens både mellan de egna förbunden och med tjänstemannaförbunden om hur man ska bära sig åt för att få upp lönerna inom vissa kvinnodominerade branscher där villkoren överlag är dåliga, exempelvis handeln och vården.

I synen på lönekartläggningar står man inte så långt ifrån Svenskt Näringsliv. Årliga lönekartläggningar minskar inte löneskillnaderna mellan kvinnor och män, anser arbetsgivarorganisationen som i stället tycker att man måste arbeta mer med att förändra attityderna i arbetslivet.

– Hela resonemanget från vår sida bygger på att metoden med lönekartläggningar inte främjar jämställda löner. Det har inte gått att se i statistiken, säger Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, som påpekar att de stora löneskillnaderna finns mellan olika delar av arbetsmarknaden. Och den saken kan inte lönekartläggningar, som ju görs på företagsnivå, påverka, anser hon.

– Arbetslivet är en del av livet. Ett jämställt arbetsliv förutsätter att vi har jämställda liv. Ett sätt att ändra det här är att jobba med unga människors yrkes- och utbildningsval. Man behöver tydliggöra att olika arbeten har olika lönelägen, och att valet man gör påverkar lönen.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är störst bland tjänstemän i privat sektor. Även om man tar hänsyn till att män och kvinnor jobbar i olika yrken, har olika ålder, olika utbildningsnivå och arbetar olika mycket kvarstår en löneskillnad på 8,6 procent. Men det är inte säkert att denna oförklarade löneskillnad verkligen är relaterad till kön, enligt Edel Karlsson Håål.

– Man måste titta mer på det för att se vad det beror på. Och den analysen måste göras på företagsnivå, vi kan ju inte veta om löneskillnaderna beror på sakliga eller osakliga faktorer.

Om det inte är osakliga faktorer, som kön, som ligger bakom löneskillnaderna, vad kan det då vara?

– Vi behöver diskutera hur kvinnors och mäns förutsättningar i arbetslivet ser ut. Kvinnor arbetar mer deltid, till exempel, och deltidsarbete kan påverka karriärmöjligheterna. Det kan finnas den typen av förklaringar, att vi gör olika val som bygger på våra värderingar.

Svenskt Näringslivs ambition är att lönerna ska sättas könsblint, och att detta bäst görs med hjälp av kollektivavtalen. Att löneskillnaderna mellan könen är som störst för tjänstemän i privat sektor ska dock inte tolkas som att de lokala facken och arbetsgivarna inte går i land med sin uppgift.

– Det går inte att säga, det kan bero på att arbetena är mer olika varandra än vad som kan förklaras av mätbara variabler, säger Edel Karlsson Håål.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.