Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneskillnaden hotar lönebildningen

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män kan hota den svenska lönebildningen, fruktar LO som vill ha särskilda satsningar för att höja lönerna i kvinnoyrkena. På Svenskt Näringsliv tror man att det krävs ändrade attityder i arbetslivet för att göra något åt saken.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 december 2014, kl 13:34
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, tv och Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, th.

Det syns både hos arbetare och tjänstemän, i branscher som domineras av kvinnor är man alltid sämre avlönad. Kvinnor är strukturellt diskriminerade, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Han anser att lösningen på problemet måste vara att höja kvinnornas löner. Men för det krävs att fler män erkänner att det är ett problem.

– Det borde inte finnas någon modern människa som skulle kunna säga att männen generellt sett är värda 15 procent mer i lön, inte utan att rodna i alla fall. Tyvärr vill inte de som har hyfsat avstå någonting.

Görs inget åt saken kan det ställa till problem för den modell för lönebildning som Sverige har haft sedan 1990-talet, där industrin sätter nivån, det så kallade märket, för hur stora löneökningarna blir även för övriga branscher. Det Torbjörn Johansson bland annat syftar på är att antalet sifferlösa avtal blir allt fler.

– Det har blivit ett sätt att runda märket, det är enda sättet att få mer. Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen.

Fler lönekartläggningar, som bland annat Unionen slåss för, är knappast någon lösning på problematiken, anser Torbjörn Johansson.

– Så fort det är två människor med olika jobb kan man alltid motivera en löneskillnad. Då har ju arbetsgivaren satt rätt lön. På ett kontor är männen ofta chefer och liknande, medan kvinnorna har en tendens att vara assistenter och lågavlönade. Kvinnligt dominerade yrken har en lägre värdering än manligt dominerade yrken.

Ytterligare ett problem är att yrkesgrupperna inte finns på samma arbetsplatser.

– Sjuksköterskor tjänar inte så bra om man jämför med exempelvis med ingenjörer. Lönekartläggning i all ära, men det hjälper ju inte de här bitarna, säger Torbjörn Johansson

För LO:s del handlar det nu att komma överens både mellan de egna förbunden och med tjänstemannaförbunden om hur man ska bära sig åt för att få upp lönerna inom vissa kvinnodominerade branscher där villkoren överlag är dåliga, exempelvis handeln och vården.

I synen på lönekartläggningar står man inte så långt ifrån Svenskt Näringsliv. Årliga lönekartläggningar minskar inte löneskillnaderna mellan kvinnor och män, anser arbetsgivarorganisationen som i stället tycker att man måste arbeta mer med att förändra attityderna i arbetslivet.

– Hela resonemanget från vår sida bygger på att metoden med lönekartläggningar inte främjar jämställda löner. Det har inte gått att se i statistiken, säger Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, som påpekar att de stora löneskillnaderna finns mellan olika delar av arbetsmarknaden. Och den saken kan inte lönekartläggningar, som ju görs på företagsnivå, påverka, anser hon.

– Arbetslivet är en del av livet. Ett jämställt arbetsliv förutsätter att vi har jämställda liv. Ett sätt att ändra det här är att jobba med unga människors yrkes- och utbildningsval. Man behöver tydliggöra att olika arbeten har olika lönelägen, och att valet man gör påverkar lönen.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är störst bland tjänstemän i privat sektor. Även om man tar hänsyn till att män och kvinnor jobbar i olika yrken, har olika ålder, olika utbildningsnivå och arbetar olika mycket kvarstår en löneskillnad på 8,6 procent. Men det är inte säkert att denna oförklarade löneskillnad verkligen är relaterad till kön, enligt Edel Karlsson Håål.

– Man måste titta mer på det för att se vad det beror på. Och den analysen måste göras på företagsnivå, vi kan ju inte veta om löneskillnaderna beror på sakliga eller osakliga faktorer.

Om det inte är osakliga faktorer, som kön, som ligger bakom löneskillnaderna, vad kan det då vara?

– Vi behöver diskutera hur kvinnors och mäns förutsättningar i arbetslivet ser ut. Kvinnor arbetar mer deltid, till exempel, och deltidsarbete kan påverka karriärmöjligheterna. Det kan finnas den typen av förklaringar, att vi gör olika val som bygger på våra värderingar.

Svenskt Näringslivs ambition är att lönerna ska sättas könsblint, och att detta bäst görs med hjälp av kollektivavtalen. Att löneskillnaderna mellan könen är som störst för tjänstemän i privat sektor ska dock inte tolkas som att de lokala facken och arbetsgivarna inte går i land med sin uppgift.

– Det går inte att säga, det kan bero på att arbetena är mer olika varandra än vad som kan förklaras av mätbara variabler, säger Edel Karlsson Håål.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.

Lön

Chef - kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 30 augusti 2023, kl 13:14
Till vänster en hög med mynt, till höger en skylt med ordet Lönesamtal.
Var du bor, vilken bransch du jobbar i och vilket kön du har - allt detta påverkar hur din lön blir. Men har du rätt belopp i lönekuvertet? Foto: Adam Wrafter/TT/Colourbox.

Bransch, kön och bostadsort. Det är faktorer som påverkar löneläget – i synnerhet för landets chefer. Så ser det också ut i den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 67 581 kronor i månaden. Det är över 22 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer. Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna de senaste åren, i snitt har lönerna ökat med över 14,5 procent under perioden 2018 till 2022.

Lönenivåer i olika branscher 2022

Bransch, medellön

IT & Telekom: 67 581

Farmaci & Hälsa: 61 043

Konsult & Finans: 60 789

Media & Kommunikation: 60 515

Industri & Teknik: 57 380

Energi & Miljö: 56 844

Bygg & Fastighet: 54 778

Handel: 54 271

Transport & Logistik: 50 503

Organisationer & Föreningar: 47 924

Service & Tjänster: 45 481

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20–24: 36 034

25-29: 40 735

30-34: 47 556

35-39: 53 200

40-44: 56 765

45-49: 59 176

50-54: 59 672

55-59: 58 867

60- : 56 826

 

Lönenivåer region:

Högst medellönen i Stockholm 62 117 kr. Lägst i Norrbotten 46 874 kr.

Region, medellön

Stockholm: 62 117

Göteborg: 58 637

Sydväst: 55 794

Östra Sörmland/Gotland: 53 668

Bergslagen: 52 854

Uppland: 52 733

Småland: 52 104

Mälardalen: 51 728

Öst: 51 470

SjuHall: 51 441

Sydost: 50 713

Skaraborg/Väst: 50 599

Gävleborg: 50 359

Värmland: 50 107

Dalarna: 49 346

Västerbotten: 49 251

Mellannorrland: 47 304

Norrbotten: 46 874

Källa: Unionen. Lönestatistik för 2022 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid