Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Målet måste vara inflytande och påverkan”

Många stora Unionenklubbar tror att de gör sig själva en otjänst om de kräver skadestånd när arbetsgivaren brutit mot exempelvis medbestämmandelagen. Huruvida skadeståndskrav är rätt väg att gå eller inte, råder det delade meningar om. En intressant men komplex fråga, tycker Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.
Linnea Andersson Publicerad 24 mars 2014, kl 13:35

- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger Martin Linder.

...nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat.

Vilken metod som passar bäst beror enligt honom på vad man vill uppnå och vem man företräder. Martin Linder var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg till för ett par år sedan och känner igen de svåra övervägningar man får göra när man representerar medlemmarna gentemot arbetsgivaren.

- Min slutsats utifrån åren som klubbordförande är att jag var tvungen att sortera för mig själv om det var en enskild medlems arbetsrättsliga rättigheter och säkerhet jag drev eller om det var klubbens inflytande och påverkansmöjligheter jag jobbade med.

- Landade jag i att det gällde en enskild medlem brukade jag tänka för mig själv att nu företräder jag medlemmens intresse på samma sätt som en advokat. Oavsett vad det handlar om så behöver man ha någon som pratar för en och jag kan aldrig se mig själv i spegeln om jag för en enskild medlems intressen gör en kompromiss för att det skulle gynna relationen till arbetsgivaren.

Till slut måste man markera.

Däremot är Martin Linder övertygad om att goda relationer mellan klubben och företaget är en förutsättning för att kunna påverka när det gäller mbl- och inflytandefrågor. Generellt sett var han som ordförande ganska restriktiv med att hävda brott mot mbl och att driva den typen av skadestånd, även om det ibland var nödvändigt.

- Vi hamnade också i situationer där vi under lång tid hade krävt bättring av arbetsgivaren men upplevde att det fanns en ovilja eller oförmåga från arbetsgivaren att följa det som vi hade pratat om. Och till slut måste man markera.

Särskilt knepig tycker Martin Linder att övertidsfrågen är, eftersom den dels gäller arbetsrättsskyddet för varje individ, samtidigt som den ofta drivs som en kollektiv process genom att man räknar övertidstimmar totalt sett.

När det gäller övertid tror Martin Linder inte att man gynnas av att allt för nitiskt räkna timmar och kostnader, utan att det är bättre att föra en diskussion och att argumentera för att det handlar om arbetsmiljölagen och om de anställdas hälsa. Till en viss gräns.

- Har man kört huvudet i väggen och ser att det inte hjälper så måste man markera på det sätt man kan och då är det genom att hävda brott mot våra arbetstidsavtal. I företagskulturer där ”money talks” kanske arbetsgivaren plötsligt vaknar upp och ändrar åsikt när de får betala.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.