Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Mammor hemma fyra gånger mer än pappor

Högre tjänstemän fördelar hushållsarbetet mer jämställt. Men det är fortfarande kvinnan som gör det mesta jobbet hemma. Det visar en ny studie.
Lina Björk Publicerad 25 september 2014, kl 14:58
Fredrik Sandberg/TT
Allt vanligare att pappor tar ut föräldraledighet, särskilt bland tjänstemän, men ändå är det långt kvar till ett jämställt uttag - och därmed ett jämställt arbetsliv. Fredrik Sandberg/TT

Arbetslivet i Sverige är långt ifrån jämställt. Kvinnor och män arbetar med olika saker, på olika positioner, tjänar olika mycket och delar inte lika på ansvaret för hem och familj. Det får konsekvenser för möjligheten att delta fullt ut i arbetslivet.

I en ny forskningsantologi från Delegationen för jämställdhet i arbetlivet har man tittat på hur familjeansvaret påverkar lön, karriärmöjligheter och ekonomisk självständighet.

Tiden man är hemma med barn är en av de viktigaste frågorna.  Kvinnors och mäns karriärmöjligheter följer varandra ganska väl innan man kommer i barnafödande ålder. Men sedan händer något. Exempelvis är andelen män och kvinnor som innehar chefspositioner lika stor fram till dess att de är ungefär 30 år gamla. Medan andelen män i chefspositioner fortsätter att öka tills de närmar sig 50-årsåldern är andelen kvinnor i chefspositioner konstant från 30-årsåldern och uppåt.

Mammor är i snitt hemma 13 månader med sina barn under de två första åren medan pappor endast är hemma 3,5 månader.

Det ojämställda uttaget får konsekvenser för såväl kvinnors lön, pension och möjlighet att klättra i karriären. Ett halvår med föräldrapenning motsvarar en negativ löneutveckling på cirka en halv procent. Papporna har förvisso ökat sitt uttag sedan föräldraförsäkringen kom till, då endast en procent valde att stanna hemma, mot dagens 24 procent.

Barnens ankomst får även konsekvenser efter ledigheten. Bland kvinnor i tjänstemannayrken jobbar 87 procent heltid innan barnet föds. Efteråt jobbar endast 58 procent heltid. Bland männen sjunker siffrorna från 95 till 93 procent.

Även hushållsarbetet är en av de sysselsättningar utanför yrkesarbetet som kan påverka möjligheterna på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar deltid i mycket högre utsträckning än män och deras ansvar för hem och barn är sannolikt den viktigaste anledningen till detta.

Enligt studien är sannolikheten att par delar lika på hushållsarbetet som högst i par där kvinnan eller båda har en högre tjänstemannaposition. I alla par, oavsett klassposition, är det dock vanligast att kvinnan utför mer hushållsarbete än mannen.

- I genomsnitt ägnar kvinnor 14,5 timmar i veckan åt hushållsarbete och män 11 timmar. Kvinnor ägnar också mer tid åt det rutinartade arbetet så som mat, tvätt och städning, medan män ägnar tid åt underhåll och reparationer, säger Katarina Boye som är redaktör för forskningsantologin.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström