Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Mammor vårdar barn, pappor studerar

När kvinnor går ner i deltid är vård av barn den vanligaste orsaken. För män är det studier. Det visar siffror från Unionen. Och det är en skillnad som får effekt på löneutveckling, karriärsmöjligheter och framtida pension.
Gabriella Westberg Publicerad 2 november 2015, kl 15:21

Att kvinnor i mycket högre utsträckning än män jobbar deltid är ingen nyhet. Men nya siffror från Unionen visar att gapet mellan deltidsarbete mellan män och kvinnor ökar markant i åldern 30-40 år. Unionen kallar det ”mammapuckeln” (se grafen ovan).

På hela arbetsmarknaden jobbar nästan var tredje kvinna deltid och var tionde man, enligt SCB. Bland Unionens medlemmar är andelen deltidsarbetande lägre, men samma mönster går igen; 16 procent av kvinnorna jobbade deltid under 2014 mot tre procent av männen.

Den vanligaste anledningen att välja deltidsarbete för kvinnor är vård av barn medan orsaken för män är studier. Det är en skillnad som får effekter. Lönegapet vidgas parallellt med ”mammapuckeln”, under småbarnsåren, visar förbundets lönestatistik. Kvinnorna får en sämre karriärs- och löneutveckling än männen sedan de fått barn och senare i livet en lägre pension.

- Det handlar om riktigt viktiga och allvarliga saker. Alla vi som kan och har chans att påverka måste kavla upp ärmarna och göra det. Vi måste göra alla medvetna om hur verkligheten ser ut och att vi inte är så jämställda som vi tror, säger Martin Linder till DN.

Nu drar avtalsrörelsen igång. I dag presenterade Facken inom Industrin, som sätter märket för resten av arbetsmarknaden, sina krav inför förhandlingarna. Ett av kraven är att införa en gemensam modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete för att kontinuerligt arbeta med de situationer där ojämställdhet på grund av kön förekommer.

- Vi vet att lönekartläggningar är ett effektivt sätt att belysa löne- och kompetensskillnader som finns bland de anställda. Då har arbetsplatserna en chans att se om det finns några omotiverade skillnader och i så fall åtgärda det, säger Martin Linder.

Därutöver behövs mer föräldravänliga arbetsplatser, där föräldraskapet underlättas och ses som en tillgång, menar Unionen. Ökade möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling genom yrkeslivet är också en viktig del för att öka karriärsmöjligheterna. Men det krävs också en attitydsförändring.

De allra flesta på arbetsmarknaden som jobbar deltid gör det för att de inte erbjuds någon heltidstjänst. Andra, varav många återfinns i siffrorna bakom ”mammapuckeln”, väljer att gå ner i arbetstid trots att det kan ge sämre karriärsmöjligheter och sedan en lägre pension.

- Det handlar mycket om att bryta normer och strukturer i arbetslivet. Det är till exempel viktigt att få in fler kvinnor på chefspositioner och på så sätt skapa fler kvinnliga förebilder på ledningsnivå.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström