Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Man måste vara mer cynisk än jag var"

Full av entusiasm började Niklas på det nya jobbet. Men snart kände han att han blivit lurad att ta ett arbete som var omöjligt att utföra. Nu vill han berätta vad som hände för att inte fler ska hamna i samma situation.
- Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var, säger Niklas som nu går arbetslös.
Anita Täpp Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Niklas uppdrag var att sälja ställverk till elbolag. Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För drygt ett år sedan var Niklas ännu anställd som key account manager på ett elbolag i Västernorrland. Han trivdes bra men efter fem år på samma arbete tog han ändå chansen att göra något nytt när tillfället dök upp.

En av elbolagets leverantörer, ett stort multinationellt företag, sökte en key account manager med uppgift att sälja ställverk till elbolagen från ett lokalkontor i Västernorrland. Efter flera anställningsintervjuer med vd:n och en marknadschef i utlandet fick Niklas jobbet.

- Vid anställningsintervjuerna gav mig vd:n en förtroendeingivande bild av företaget och dess möjligheter på marknaden och jag fick uppfattningen att det var en stark aktör i sin bransch. När jag ställde frågor om min introduktion fick jag tilll svar att jag skulle få en fullgod introduktion i produkter och system, berättar han.

Eftersom Niklas gärna ville ställa några frågor till sin företrädare bad han om dennes telefonnummer men fick då veta att man inte ville lämna ut det. När Niklas dessutom fick höra att företrädaren slutat därför att han ville ha en tjänst med personalansvar lät han saken bero.

Man måste vara mer cynisk och försiktig än jag var.

Den 1 februari i fjol började Niklas sin nya anställning som inleddes med ett par veckor på företagets svenska huvudkontor på en ort i Mellansverige. Första dagen var han med på ett möte där han fick lite information om bolagets projekt och ekonomi. Men resten av sin introduktion fick han i princip sköta själv.

- Som key account manager har man hand om företagets viktigaste kunder och då förväntade jag mig naturligvis också att få bra information om de produkter jag skulle sälja och en bra infasning i tjänsten i övrigt.

- Men i stället fick jag försöka lära mig om bolagets komplicerade produkter genom att titta i några övergripande broschyrer som en kollega gav mig. Sedan fick jag också en knapphändig beskrivning av bolagets affärssystem av samma kollega, som samtidigt hade fullt upp med att svara på frågor från företagets kundkontakter via telefonen.

- På det här viset skulle jag alltså lära mig min nya befattning i ett multinationellt företag. När jag läst broschyrerna och fått en viss uppfattning om vilka produkter företagets sålde skulle jag börja jobba med affärskontakterna.

Det som sedan hände var att Niklas snart upptäckte att hans jobb var omöjligt att utföra. För att kunna lägga anbud när elbolagen handlade upp ställverk måste han ha stöd av en fungerande projektavdelning. Där hjälps ett team, bestående av olika slags tekniker och andra experter, åt med att ta fram underlag för anbud och sedan också se till att man klarar att leverera det kunden har beställt.

Snart gjorde Niklas ”den chockartade upptäckten” att bolaget saknade en komplett och fungerande projektavdelning.

Då förstod jag att jag hade blivit lurad.

Sedan han studerat bolagets affärssystem upptäckte han också att företaget hade beslutat att inte delta i ungefär 95 procent av alla möjliga projekt som registrerats under föregående år. De resterande 5 procenten hade man till en stor del tappat. Och detta var en trend sedan minst två år tillbaka.

När han sedan också upptäckte att han inte hade någon möjlighet  att ro hem dessa mindre projekt, eftersom bolagets priser låg tio till femton procent över konkurrenterna och företagsledningen förklarade att man ändå inte tänkte sänka priserna, förstod han att loppet var kört. Snart insåg han också att hans företrädare bara suttit en kort tid på posten.

- Då förstod jag att jag hade blivit lurad. Att jag hade blivit anställd i ett bolag där jag inte hade någon möjlighet att marknadsföra eller sälja några produkter eller anläggningar.

Sedan Niklas försökt göra något åt situationen genom att påtala att priserna måste anpassas till den lokala marknaden om man skulle kunna ta hem några projekt, och blivit både ifrågasatt och ignorerad, funderade han på att säga upp sig.

- Men eftersom jag hade mitt lokalkontor i Västernorrland där arbetstillfällen är en bristvara valde jag ändå att fortsätta. Samtidigt upplevde jag hur jag och mina kollegor var helt uppgivna eftersom vi visste att oavsett hur hårt vi jobbade så skulle vi aldrig kunna ta hem några affärer, eftersom priserna inte skulle accepteras.

I september förra året fick de anställda information om att den svenska ledningen hade inlett förhandlingar med facket inför en neddragning av personalen. Och några veckor senare blev Niklas och ett tiotal av hans kollegor uppsagda medan många andra valde att säga upp sig själva.

...tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa.

Själv hamnade han i en svår situation. Eftersom han inte varit anställd länge skulle han bara få en månads uppsägning. Med hjälp av en av Unionens ombudsmän fick han ändå tre månader, till den sista januari i år. Nu går han arbetslös med stor oro inför framtiden. Och känner sig väldigt lurad.

- Jag har hus och försörjningsansvar och jag måste försöka hitta ett jobb här eftersom jag har mitt barn här. Samtidigt är Västernorrland ett av de sämsta länen att söka jobb i. Så nu sitter jag i ett jäkla dilemma. Och tänk dig själv om du hade haft en lön på 50 plus och sedan måste gå ned på a-kassa, det är en katastrof.

Nu hoppas han kunna varna så att inte fler hamnar i samma situation som han gjort.

- Jag vill att Unionens medlemmar ska öppna ögonen för hur anställningar kan gå till och vad man kan förvänta sig av en arbetsgivare. För om man inte är lite cynisk och försöker vända på alla stenar innan man lämnar en trygg position så kan det innebära att gör samma misstag som jag gjort.

Fotnot: Niklas heter egentligen något annat

Tänk på:

Niklas råd till dig som byter tjänst:

  • Ta alltid en kontakt med företrädare oavsett vad arbetsgivaren säger. Sök via LinkedIn och Facebook om så behövs
  • Kräv en detaljerad arbetsbeskrivning
  • Ta ekonomiska uppgifter via Soliditet eller liknande på alla arbetsgivare oavsett storlek
  • Om möjligt – försök att få tjänstledigt för att få prova en ny tjänst
  • Se till att du har en bra facklig företrädare då det kör ihop sig

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.