Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Män med hög lön jobbar trots sjukdom

Män som tjänar mycket pengar jobbar även när de är sjuka – det gör inte kvinnor. Anledningen kan vara att kvinnor tar mer ansvar för familjen.
David Österberg Publicerad 28 november 2018, kl 16:52
Colourbox
Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Colourbox

Nära en tredjedel av alla som arbetar har besvär som orsakats av arbetet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” som publicerades under onsdagen.

Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Orsakerna till besvären är för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande. Andra vanliga orsaker är otydliga krav från arbetsgivaren, krävande kunder och tung manuell hantering.

Psykiska besvär, som oro, ångest och sömnstörningar, är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-49 år. Det beror på att de både yrkesarbetar och tar störst ansvar för hem och barn, enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.

– I den åldern satsar många på karriären samtidigt som de har barn. Vi vet av tidigare forskning att för den som lönearbetar mer än 55 timmar per vecka ökar risken för allvarlig sjukdom. En kvinna som har huvudansvaret för hemmet och arbetar heltid kan komma upp till en totalarbetstid på 80 timmar per vecka, säger han.

Läs mer: Arbetstid motsvarande 16 400 tjänster

Att lösa det problemet är komplicerat, enligt Göran Kecklund. Arbetet för att öka jämställdheten i hemmen är delvis en politisk fråga, men arbetsgivare har också ansvar för att skapa ett rimligt arbetsliv.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

– Det handlar till exempel om kraven att vara nåbar utanför normal arbetstid. Om man som arbetsgivare märker att medarbetarna har svårt att hinna med återhämtningen får man se till att arbetstiderna blir normala och arbetsbördan rimlig.  

Kvinnor har mer besvär av arbetet och är oftare sjukskrivna än män. Tre av tio kvinnor har varit frånvarande på grund av arbetsbesvär, jämfört med fyra av tio män.

Rapporten visar också att det är skillnad i frånvaro mellan män som är höginkomsttagare och män som är låg- eller medelinkomsttagare. Män som tjänar mycket jobbar oftare trots att de har besvär av arbetet, jämfört med män som inte gör det.

– Jag tror att det hänger samman med att män som är höginkomsttagare ofta har ett arbete som går att utföra, trots vissa besvär.

Är det ett problem att de arbetar trots att de känner besvär av jobbet?
– Det beror på vilken typ av besvär det handlar om. Är det enbart trötthet skulle jag inte säga att det är så alarmerande. Är det trötthet i kombination med exempelvis oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är det allvarligare.

Kvinnor som är höginkomsttagare jobbar dock inte mer än låg- och medelinkomsttagare när de har besvär av arbetet.

– Även där tror jag att förklaringen är deras totala arbetstid. Även kvinnor med höga inkomster har ofta huvudansvar för hemmet och därmed en högre total arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.

Ytterligare en förklaring är att kvinnor tänker mer förebyggande kring sin hälsa, enligt forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Per Johansson, som är forskare där, säger att kvinnor generellt inte har sämre arbetsmiljö än män. Skillnaderna i sjukskrivning beror snarare på att kvinnor har ett mer förebyggande beteende när det gäller hälsa än män, dels på att de har större familjeansvar. Det leder till sämre förankring i arbetslivet vilket sänker tröskeln för sjukskrivning, enligt Per Johansson.

Läs mer: Unionen vill ha tredelad föräldraförsäkring

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.