Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Män ogillar karriärkvinnor

Framgångsrika karriärister bedöms olika beroende på om de är kvinnor eller män. Det visar ett experiment som nyligen genomfördes bland norska studenter. Och det är framför allt män som ogillar framgångsrika kvinnor.
Linnea Andersson Publicerad 16 mars 2015, kl 16:28
Colourbox
Bland de norska studenterna var det främst männen som ogillade den framgångsrika karriärkvinnan. Colourbox

Norge är ett av världens mest jämställda länder. Trots det verkar glastaket existera i allra högsta grad. Med det osynliga ”taket” syftar man på den struktur som hindrar kvinnor från att avancera karriärmässigt, oavsett kompetens, enbart på grund av deras kön.

I ett nyligen genomfört experiment berättades en historia om en framgångsrik karriärjägare, för drygt 100 norska studenter. Men medan den ena klasshalvan fick höra att personen hette Hanna, fick den andra halvan höra att personen hette Hans.

Skillnaderna i klasshalvornas syn på strebern var slående. Studenterna gillade Hanna sämre som person än Hans och ansåg dessutom att Hanna var en sämre ledare än Hans, trots att den enda skillnaden var deras namn.

Skillnaderna beror, enligt forskarna, förmodligen på starkt befästa könsstereotyper. Människor ser oftare på män som naturliga ledare, att de är handlingskraftiga och målinriktade, medan kvinnor förväntas vara mer omsorgsfulla och empatiska. Historien om den kompromisslösa och framgångsrika affärskvinnan Hanna passar därför inte in på den stereotypa bilden av en kvinna. Hon kan inte vara en stark ledare samtidigt som hon är en omtänksam mamma, och därför gillade studenter henne inte.

Än mer intressant är att det framför allt var männen bland studenterna som ogillade Hanna. Medan kvinnorna värderade Hans och Hanna lika, värderade männen Hanna långt mer negativt än Hans. Männen tyckte att Hans var en bättre förälder, de ville hellre dricka öl med honom, jobba för honom och ha honom som mentor.

Bland männen var det bara 24 procent som gillade Hanna, jämfört med 75 procent som gillade Hans. Motsvarande siffra bland kvinnorna var 41 procent för Hanna och 37 procent för Hans.

Enligt forskarna är experimentet det första i sitt slag som har genomförts i Norge. Samma experiment genomfördes bland studenter i USA för tolv år sedan. Även då värderades framgångsrika kvinnor och män olika.

Läs hela rapporten från experimentet här

Om experimentet

Studien genomfördes av Markedshøyskolen (marknadshögskolan) i samarbete med Tankesmedjan Agenda under februari 2015. Experimentet genomfördes för första gången bland amerikanska ekonomistudenter på Harvard 2003. 

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström