Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många blundar för oegentligheter på jobbet

Nästan alla anser att det är viktigt att arbetsplatsen är fri från trakasserier, mutor och annat oetiskt beteende. Ändå väljer nästan hälften av oss att inte göra någonting när vi ser att något är fel, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Bara 18 procent av företagen har en visselblåsarfunktion. Colourbox

I Nordic Business Ethics Survey har omkring 1 500 anställda på företag och organisationer i Sverige, Finland och Norge tillfrågats om hur man tacklar ”oetiskt uppförande”, ett begrepp som innefattar allt från brist på respekt för kollegorna till mutor och sexuella trakasserier, på deras arbetsplatser.

– Hur man hanterar små överträdelser har en stor betydelse också, det har en stor påverkan på kulturen på arbetsplatsen. Om respekten för varandra och om reglerna för ledningen och de anställda ser olika ut ökar det risken för grövre överträdelser, säger Anna Romberg, etikexpert och en av dem som genomfört undersökningen.

I Sverige visade sig den vanligaste reaktionen när man blev varse problem att stoppa huvudet i sanden. 44 procent av de tillfrågade gjorde helt enkelt ingenting. Den främsta anledningen uppgavs vara att man inte trodde att det skulle leda till något.

– Den förklaringen var betydligt vanligare i Sverige än i andra länder. Exakt vad det beror på vet vi inte. Men av de öppna svaren verkar det som om det baseras på tidigare erfarenheter. Man har försökt och inte sett något resultat, säger Anna Romberg.

Andra viktiga förklaringar till att man valde att inte agera var att man inte tyckte att man hade med det att göra och att man var rädd om jobbet.

Undersökningen visar också att bara 18 procent av de svenska företagen och organisationerna har en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter.

– Det var en överraskning för oss. I en perfekt värld har man en organisation där man kan ta upp problem och dilemman med sin chef. Men eftersom världen inte är perfekt måste det finnas en oberoende kanal. Det kan vara en visselblåsarkanal, men skulle också kunna vara en facklig ombudsman på vissa företag.

Undersökningen visar att de som tog upp oegentligheter i första hand vände sig till sin närmaste chef.

– Det som är alarmerande med det är att vår undersökning också visar att linjecheferna ofta väljer att inte göra något, säger Anna Romberg.

Fakta

Läs undersökningen på www.nordicbusinessethics.com 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.