Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många blundar för oegentligheter på jobbet

Nästan alla anser att det är viktigt att arbetsplatsen är fri från trakasserier, mutor och annat oetiskt beteende. Ändå väljer nästan hälften av oss att inte göra någonting när vi ser att något är fel, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 augusti 2019, kl 12:42
Colourbox
Bara 18 procent av företagen har en visselblåsarfunktion. Colourbox

I Nordic Business Ethics Survey har omkring 1 500 anställda på företag och organisationer i Sverige, Finland och Norge tillfrågats om hur man tacklar ”oetiskt uppförande”, ett begrepp som innefattar allt från brist på respekt för kollegorna till mutor och sexuella trakasserier, på deras arbetsplatser.

– Hur man hanterar små överträdelser har en stor betydelse också, det har en stor påverkan på kulturen på arbetsplatsen. Om respekten för varandra och om reglerna för ledningen och de anställda ser olika ut ökar det risken för grövre överträdelser, säger Anna Romberg, etikexpert och en av dem som genomfört undersökningen.

I Sverige visade sig den vanligaste reaktionen när man blev varse problem att stoppa huvudet i sanden. 44 procent av de tillfrågade gjorde helt enkelt ingenting. Den främsta anledningen uppgavs vara att man inte trodde att det skulle leda till något.

– Den förklaringen var betydligt vanligare i Sverige än i andra länder. Exakt vad det beror på vet vi inte. Men av de öppna svaren verkar det som om det baseras på tidigare erfarenheter. Man har försökt och inte sett något resultat, säger Anna Romberg.

Andra viktiga förklaringar till att man valde att inte agera var att man inte tyckte att man hade med det att göra och att man var rädd om jobbet.

Undersökningen visar också att bara 18 procent av de svenska företagen och organisationerna har en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter.

– Det var en överraskning för oss. I en perfekt värld har man en organisation där man kan ta upp problem och dilemman med sin chef. Men eftersom världen inte är perfekt måste det finnas en oberoende kanal. Det kan vara en visselblåsarkanal, men skulle också kunna vara en facklig ombudsman på vissa företag.

Undersökningen visar att de som tog upp oegentligheter i första hand vände sig till sin närmaste chef.

– Det som är alarmerande med det är att vår undersökning också visar att linjecheferna ofta väljer att inte göra något, säger Anna Romberg.

Fakta

Läs undersökningen på www.nordicbusinessethics.com 

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först