Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många fördelar med arbete i det fria

Varför sitta inne och uggla på ett dystert kontor när solen skiner och luften doftar av sommarens alla blommor. Jobbet? Inga problem. Det går att förlägga kontorsarbetet utomhus och vinsterna är många, menar forskare.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2019, kl 11:31
www.colourbox.com
Det finns många positiva hälsoeffekter av att jobba utomhus, enligt ny forskning. www.colourbox.com

Friskare medarbetare, ökad kreativitet, effektivare återhämtning, ökad empati och samarbetsförmåga – de positiva hälsoeffekterna av att vistas ute i det fria är många, menar Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola. I rapporten Ute är inne – kom igång med kontorsarbete utomhus, tipsar hon om hur företag kan komma igång med kontorsarbete utomhus.

Med dagens teknik kan man jobba nära på var som helst, flera företag har redan testat utomhuskontor. Sittplats, wifi, el samt skydd mot väder, vind och sol är vad som behövs för att utekontoret ska fungera optimalt. Fasta utomhuskontor kan vara öppna året runt, eftersom det är extra viktigt att maximera intaget av dagsljus under vintern.

Kan man av olika skäl inte ställa upp ett fast utekontor kan en altan eller terrass utrustade med eluttag vara ett alternativ. Allt jobb behöver inte heller utföras utomhus, till en början kan det vara bra att testa sig fram för att kolla vilka arbetsuppgifter som lämpar sig att göra i det gröna. Det är också viktigt att cheferna föregår med gott exempel och uppmuntrar medarbetare att utföra fler arbetsuppgifter utomhus.

- Att implementera en kultur på arbetsplatsen där det blir normalt att ringa samtal, planera jobb och svara på mejl i naturen kan göra mycket gott för hälsan hos medarbetarna, säger Susanna Toivanen i ett pressmeddelande.

TIPS FÖR UTOMHUSJOBB

• Gör en enkät. Fråga  medarbetare vad de behöver för att utföra arbetsuppgifter utomhus.

• Uppgradera utomhusytor för kontorsarbete. Utgå från vad ni har, fixa några gröna planteringar, installera sittvänliga ytor med bord, bygg vindskydd och sätt tak över vissa ytor.

• Ta fram en enkel och tydlig policy –när, var och hur.

• Utvärdera  kontinuerligt för att utveckla konceptet.

 

Källa: Rapporten Ute är inne

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.