Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsskada

Många klubbar vägrar byta plexiglaset

I SHL är de förbjudna. Men hockeyallsvenskan har fortfarande kvar de hårda plexiglasen runt sargerna. Under matcher kan de vara skillnaden mellan en bula och en hjärnskada.
Lina Björk Publicerad 29 april 2015, kl 09:54
Ulf Palm/TT
Hockeyruff vi minns: Mattias Norström trycker upp Kanadas Wayne Gretzky mot sargen, i vinter-OS 1998. Kanada vann matchen med 3-2. Ulf Palm/TT

Om det på din arbetsplats händer att din kollega drar en nacksving och kör in ditt huvud i väggen, föredrar du då om den är mjuk eller hård? Mjuk svarade elitseriespelarna och fick för några år sedan igenom ett förbud mot härdat plexiglas på tävlingsrinkarna. I allsvenskan gäller inte förbudet, här har man tagit ett vagt inriktningsbeslut och många har fortfarande  inte bytt den skadedrabbade sargen.

Det är såklart en kostnadsfråga. Att byta ut sargerna kostar närmare en miljon kronor. Ett annat bekymmer är att klubbarna sällan äger arenan de spelar på utan hyr den av kommunen och ibland spelar och tränar på två olika anläggningar, vilket skulle betyda dubbla kostnader.  

I Karlskrona hockey, som nu gått upp i högsta ligan har man haft en dialog om plexiglaset länge. Lite för länge tycker Unionens ombudsman Dan Lundkvist som valde att lämna in en begäran om åtgärd till arbetsgivaren.  Nu verkar det som att både Karlskrona och Rögle, som också gått upp en division tvingas ta kostnaden.

- Vi var tvungna att få snurr på frågan. Klubben har tagit ett beslut men inte jobbat aktivt för att få igenom det. Det hårda glaset innebär en onödig risk för spelarna, säger Dan Lundkvist.

Ishockeyspelarnas Centralorganisation, Sico, vars uppgift är att ta till vara medlemmarnas idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen har kämpat för mjukare sarger i flera år.

- Med den hårda sargen blir kollisionen mer plötslig. Det är som att springa rakt in i en vägg jämfört med att springa in i en vägg med tjockmatta framför. Och skadorna blir såklart därefter, säger Erik Zachrisson, som är generalsekreterare på Sico.


Typ av sarg på större arenor: 

Nobelhallen, Karlskoga – Byte sker under våren/sommaren
Gränbyhallen, Almtuna – Härdat glas
Sunnerbohov, Troja-Ljungby – Härdat Glas
Nelson Garden Arena, Tingsryd – Härdat Glas
FM Mattsson Arena, Mora – Blandat härdat och PC (polycarbonat)
Arena Oskarshamn, Oskarshamn – Härdat glas
Telenor Arena, Karlskrona –  Har en handlingsplan

Källa: Hockeyallsvenskan
 

Hockeyspelare med intresse för facket

Sedan 1991 har Sico ett nära samarbete med Unionen. Förbundet företräder ishockeyspelare i tvister och med rådgivning i arbetsrättsliga frågor. Och hockeyspelarna är fackligt intresserade. I SHL, som är den högsta ligan, är 20 till 22 spelare i varje lag anslutna till Unionen.

Arbetsskada

Krock med barn inte en arbetsskada

När mannen skulle sätta i en sladd som lossnat från datorn krockade hans huvud med sin son som lekte under bordet. Men nu har högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt –  det räknas inte som arbetsskada.
Lina Björk Publicerad 26 april 2023, kl 10:09
Barnfingrar som rör ett tangentbord
Barn som leker under bord kan bli en arbetsmiljörisk. Det fick en tjänsteman erfara när hans 3-årige son orsakade honom en tandskada - som inte räknas som arbetsskada, enligt domstolen. Foto: Shutterstock

Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.


Krockade med sonens huvud

Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.

Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.

Lagstadgad försäkring

Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).

TFA

De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.