Annons
Annons
  • Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen. På många arbetsplatser börjar man klockan 8 eller 9 av gammal vana, trots att man ofta skulle kunna ha en mer flexibel arbetsdag, enligt forskaren Johanna Garefelt. Foto: Colourbox

Många lider av kronisk sömnbrist

Publicerad 9 september 2020, kl 10:26

Varje natt under arbetsveckan förlorar vi en halv timmes sömn, visar en ny undersökning. Men sömnbristen skulle kunna avhjälpas med mer flexibla arbetstider, tror en av forskarna bakom studien.

I undersökningen följdes en grupp på hundra personer i åldrarna 60 till 71 år. Deras sömnvanor mättes vid tre tillfällen med ett års mellanrum mellan varje gång, och täckte in deras övergång till pension.

Under arbetsveckorna sov de i snitt 6,5 timmar, under helgerna en halvtimme längre. När de gick i pension sov de i stället sju timmar både i veckorna och på helgerna.

Det faktumet tolkar Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet, som att den önskvärda sömnmängden för personerna i studien var sju timmar per natt. Under arbetslivet förlorade de alltså 2,5 timmars sömn per vecka, timmar som de inte kompenserade för med extra sömn på helgerna.

Läs mer: Somna på två minuter

– Det här pekar på att många lider av en kronisk sömnbrist under arbetslivet, säger Johanna Garefelt som dock påpekar att sömnbehov är något individuellt och dessutom varierar med åldern. Ju yngre man är desto större behov av sömn har man.

På sikt finns allvarliga hälsorisker om man inte får tillräckligt med sömn. Välbekanta följdsjukdomar är bland annat diabetes och depression.

– Det här är kanske sömnbrist på en låg nivå. Men många sover för lite. Det här kan man märka i arbetslivet på olika vis. Det kan handla om allt från att arbetsförmågan kan gå ner till att risken för felbedömningar och olyckor kan öka.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Ett sätt att komma åt sömnproblemen i samhället vore att göra arbetstiderna mer flexibla än i dag, anser Johanna Garefelt som hänvisar till vad som händer när skolor senarelägger dagens första lektioner: eleverna använder extratiden till att sova och blir på det sättet mer utvilade.

Gjorde man på samma vis i arbetslivet skulle den ökade sömnmängden ha positiva effekter på folkhälsan, säger hon.

– Visst finns det jobb som måste bemannas till exempel tidiga morgnar. Men på många arbetsplatser börjar man klockan åtta eller nio av gammal vana. Ofta skulle man kunna ha en mer flexibel arbetsdag. Det finns de som jobbar bättre på morgonen, andra fungerar bättre senare på dagen.

Läs mer: Så håller du dig glad och vaken på mötet

(Foto Johanna Garefelt: Niklas Björling)

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2020-09-30.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    Anställda tappas på blod under arbetstid

    Inför den långa julen med flera arbetsfria dagar i kalendern behöver bloddepåerna fyllas på och företag uppvaktas därför extra av blodcentralerna runt om i landet. Flera arbetsgivare är redan frikostiga med de anställdas blod.

  • Läs även...

    Stressen kan döda

    Långvarig stress kan vara livsfarlig. Det försämrar immunförsvaret och höjer blodtrycket – och kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt.

  • Läs även...

    Så ska äldre orka jobba längre

    Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.