Annons
Annons
  • Det råder stor misstro mot arbetsgivarna när det gäler den egna kompetensutvecklingen. Foto: Colourbox

Många tror de får betala själva

Publicerad 17 augusti 2018, kl 14:38

Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.

Den tekniska utvecklingen och automatiseringen som nu sker i arbetslivet är inget som oroar majoriteten av de privatanställda tjänstemännen.

Enligt Unionens senaste kompetensbarometer tror endast åtta procent att utvecklingen kommer att få negativa följder för deras arbetsliv medan hälften i stället räknar med att den kommer att gynna dem.

Vilken inställning man har beror till stor del på i vilken bransch man jobbar. Mest optimistiska är inte helt oväntat anställda inom IT och telekom, medan exempelvis anställda inom Service och tjänster är mest pessimistiska.

Medvetenheten om hur viktigt det är med kompetensutveckling för att man ska fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden finns dock hos många.

Fyra av tio i undersökningen tror att de kommer att behöver öka sin kompetens genom vidareutbildning någon gång i arbetslivet.

Men det är en kompetensutveckling som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för. 47 procent av de tjänstemän som har den uppfattningen bedömer att de behöver utbildning inom tre år.

Om man inte får vidareutbildning av arbetsgivaren spelar naturligtvis den egna ekonomin stor roll och enligt undersökningen är 80 procent av samtliga tillfrågade inte beredda att ta studielån.

Många bedömer också att de inte skulle klara sig på studiemedlet, åtminstone inte utan att exempelvis byta bostad.

Om man i stället kunde ha en inkomst motsvarande 80 procent av lönen när man studerade anser två av tre att sannolikheten för att de skulle vidareutbilda sig skulle påverkas i hög grad.

Av dessa svarar nära hälften, 48 procent, att de i så fall skulle vilja vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar, medan 39 procent, skulle byta yrkesbana.

Fyra av tio i undersökningen har inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Drygt hälften hade inte heller gjort någon plan för sin kompetensutveckling med sin chef. Lite överraskande är att nio av tio i undersökningen ser sig själva som främst ansvariga för sin kompetensutveckling medan arbetsgivarens ansvar kommer i andra hand.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Gör din röst hörd!

    I dessa tuffa tider har facket mycket stor betydelse. Till exempel genom att teckna kollektivavtal om korttidspermitteringar för att rädda företag och jobb. Och för att hålla emot när näringslivet håller omotiverat hårt i lönepengarna.

  • Läs även...

    Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

    Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.

  • Läs även...

    Småföretag saknar digital kompetens

    Under pandemin har vi experimenterat med digital teknik och nya arbetssätt. Men när vi återvänder till kontoren finns risk att allt blir som vanligt igen. Det visar en ny rapport.