Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många unga mår dåligt på jobbet

Många mår dåligt när de går till jobbet. Störst är problemet bland yngre. Ingen vet exakt vad det beror på, men stressigare arbetsplatser kan vara en förklaring.
David Österberg Publicerad
shock/Colourbox.com
shock/Colourbox.com

Förra veckan kom den årliga rapporten Jobbhälsobarometern – en enkätundersökning om hur vi upplever arbetsmiljön. Bakom undersökningen står branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Enligt rapporten känner många psykiskt obehag av att gå till jobbet. Störst är problemet bland yngre människor upp till 30 år. Ungefär en fjärdedel av dem uppger att de mår dåligt av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare.

Bäst verkar äldre män må. 15 procent av männen över 55 år svarar att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Obehaget skiljer sig också åt mellan branscher. Personer som arbetar i hotell- och restaurangbranschen mår sämre än genomsnittet. Det gäller också anställda inom utbildning, vård och omsorg och fordonsteknik. I finansbranschen mår människor bättre, liksom i branscher som reklam, energi, juridik, ekonomi och telekom.

Per Lindberg är forskare i arbetshälsovetenskap vid högskolan i Gävle. Såvitt han vet kan ingen säga exakt vad det beror på att yngre människor mår sämre än äldre.

– Men jag tror att arbetslivet generellt har blivit stressigare. Tidigare fanns en viss elasticitet, luft i organisationerna. Nu är arbetslivet mer slimmat och sidouppgifterna läggs på de medarbetare som är kvar.

Per Lindberg tror dessutom att yngre många gånger har högre krav på arbetslivet och kanske är sämre rustade för det jämfört med tidigare generationer.

– Ytterligare en hypotes är att det bland yngre är mer tillåtet att ge uttryck för psykiskt obehag. Vi har tidigare sett att äldre, i synnerhet män, gärna somatiserar psykisk ohälsa och söker vård för exempelvis ryggont när de mår psykiskt dåligt, säger han.

Per Lindberg har forskat på vad som får oss att må bra på en arbetsplats – så kallade friskfaktorer. En sådan är bra ledarskap.

– Det är förstås en oerhört bra hjälp om man ha en naturlig läggning för att vara ledare. I rekryteringen av chefer används ofta fel urvalskriterier och då blir rekryteringen undermålig. Den som vill vara en bra ledare måste känna sig själv väl. Då känner man sig inte hotad när man blir kritiserad. Alltför många chefer är narcissistiska i sin personlighet. Den som är starkt narcissistisk har uppfattningen att medarbetarna är till för att han eller hon ska kunna glänsa. I ett bra ledarskap "föser" ledaren medarbetarna framför sig och ger dem credits för framgångar, medan narcissisten säger: ”det här har jag åstadkommit”.

Men även medarbetarna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö, säger Per Lindberg. På en frisk arbetsplats förhåller medarbetarna sig professionellt till varandra, hälsar, låter alla tala till punkt på möten, tar initiativ till förbättringar och liknande.

Ytterligare friskfaktorer är möjlighet till fortbildning och utveckling, återkoppling på de arbetsuppgifter man utför, tydlig rollfördelning och en god fysisk arbetsmiljö.

– Risken är annars att man får känslan att ”jag är inte värd att satsas på eftersom jag får jobba i den här skruttiga miljön”, säger Per Lindberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare