• Det så kallade märket, eller industriavtalet, påverkar vilken lön du får. Foto: Syaheir Azizan/Colourbox

Märket - så funkar det

Publicerad 21 februari 2020, kl 11:30

Avtalsrörelsen, som ska ange lönerna för tre miljoner arbetstagare, är inne på upploppet och alla pratar om ”märket”. Men vad handlar det egentligen om?

VAD ÄR DET?
Sedan 1998 har fack och arbetsgivare inom industrin angett takten för löneökningarna i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Själva nivån på löneökningarna är det som brukar kallas ”märket”. Det parterna kommer överens om blir normen för löneökningarna för alla löntagare.

VEM SÄTTER MÄRKET?
Facken inom industrin: Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS tillsammans med en rad arbetsgivarorganisationer för företag inom industrin, bland annat Teknikarbetsgivarna.

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

VARFÖR SÄTTER JUST INDUSTRIN NIVÅN?
Sverige är ett exportberoende land. Sedan Industriavtalet slöts 1997 har den internationellt konkurrensutsatta exportindustrin satt märket för löneökningarna. Detta för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden. Om Sverige avviker alltför mycket kan svenska arbetstillfällen slås ut.

Läs mer: "Sverige blev för dyrt"

KRITIK MOT MODELLEN
Flera fackförbund inom LO, bland annat Kommunal, menar att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. När alla får samma löneökning i procent växer löneklyftorna mellan låg- och högavlönade, kvinnodominerade yrken blir förlorare och tjänstemän ökar avståndet till arbetare.

Läs mer: Industriavtalet bäst för tjänstemännen

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Arbetsgivarna dissar löneförväntningar

    En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Corona skjuter upp avtalsrörelsen

    Industrins parter skjuter upp avtalsförhandlingarna till i höst. Orsaken är förstås coronaviruset och dess effekter på ekonomin.

  • Läs även...

    Semesterlön kan bli ledighet

    På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.

  • Läs även...

    Coronakrisen kan ge sämre löner

    Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.

  • Läs även...

    Corona påverkar inte Unionens lönekrav

    Avtalskraven kommer inte att påverkas av corona. Det konstaterar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

  • Läs även...

    Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

    Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.