Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

Martin Jefflén arbetar för att öka det rättsliga skyddet för visselblåsare på Europanivå. Sedan 2013 är han ordförande för Eurocadres, som organiserar sex miljoner chefer och specialister.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Virginie Nguyen/TT
Martin Jefflén – oegentligheternas fiende i Europaparlamentet. Virginie Nguyen/TT

Vad är Eurocadres viktigaste uppgift?
– Vi bedriver ett påverkansarbete i frågor som rör våra medlemmar. Vårt huvudfokus just nu är ett europeiskt visselblåsarskydd.

Varför är det så viktigt?
– Våra medlemmar har en ansvarsställning och är ofta de första som kommer i kontakt med information om missförhållanden som behöver offentliggöras, rapporteras till myndigheter eller åtminstone tas itu med internt i organisationen.

– Går det inte att tryggt rapportera oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust skydd, men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt.

På vilket sätt arbetar ni för att stärka skyddet?
– Vi har drivit på EU-parlamentet och kommissionen och förra våren la kommissionen fram ett direktivförslag. EU-rådet, där medlemsstaterna ska hantera förslaget, är en större utmaning. Vi är kritiska till flera staters önskemål om krav på att först rapportera missförhållanden internt. Då skulle färre vända sig till journalister. Det är viktigt att den möjligheten finns när det till exempel finns misstankar om korruption. I ett sådant fall förvarnar bara intern rapportering de inblandade om att skandalen håller på att uppdagas.

Vilka andra frågor är viktiga?
– Tillsammans med Europafacket arbetar vi för ett direktiv om psykosocial arbetsmiljö. Mer än hälften av alla sjukdagar beror på arbetsrelaterad stress och problemet är särskilt stort bland våra medlemmar. Det behövs en lagstiftning där arbetsgivaren har ett tydligare ansvar att bedöma och agera på arbetsmängd.

– Vi fokuserar även på kompetensutveckling och omställning. Förändringarna på arbetsmarknaden, särskilt digitaliseringen, ställer krav på nya kunskaper och färdigheter. Våra medlemmar är högutbildade, men det innebär inte att de sitter säkert. Det gäller att hela tiden förnya sin kunskap. Där kan EU göra mer.

Vilken är er största utmaning?
– Det är smärtsamt att vi av resursskäl behöver välja bort att driva vissa frågor. Digitaliseringen i allmänhet är ett sådant exempel.

MARTIN JEFFLÉN

GÖR: Sedan 2013 ordförande för den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister Eurocadres.

BOR: I Bryssel.

BAKGRUND: Demokratisekreterare och ansvarig för chefsfrågor på europeisk nivå på Unionen. Tidigare ordförande i fackklubben på Unionens förbundskontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).