Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Martin Linder tagen av USA-valet

En bekräftelse på det gap som finns mellan olika grupper i samhället och som populistiska krafter kan utnyttja. Så analyserar Unionens ordförande Martin Linder utfallet av nattens presidentval i USA.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 november 2016, kl 14:08
Donald Trump med en höjd näve.
I natt stod det klart att USA:s president de kommande fyra åren heter Donald Trump. Foto: AP/TT

- Jag är ganska tagen och påverkad av utfallet. Hela Trumps kampanj har byggt på Make America Great Again, att det var bättre förut. De grupper som inte känner att de fått det bättre i utvecklingen med globalisering och digitalisering tilltalas lätt av en populistisk retorik.

- För mig var det ytterligare en bekräftelse på att de grupper som inte känner igen sig i etablissemangets verklighetsbeskrivning blir tilltalade av den populistiska retoriken där man snarare känner trygghet i att titta bakåt i hur det var förr i stället för att känna tilltro till framtiden.

Vad tycker du är mest oroande?
- Att de populistiska krafterna kan måla upp en vi- och demkonflikt. Vi kan se det på många ställen i Europa och nu har vi presidentval i Frankrike och stora val i Tyskland framför oss.

- Våra fackliga kollegor i USA varit väldigt oroade för det här valresultatet. De har stora utmaningar framför sig. Arbetar- och medelklassen har inte haft någon reallöneutveckling på 20 år.

Vad blir konsekvenserna för svensk del?
- För många av våra stora exportföretag är USA en viktig marknad. Utifrån den retorik som förts kan man vara orolig för att USA ska gå mot protektionism och slutenhet och framför allt värna inhemska intressen.

Finns det något positivt med att Donald Trump blir president?
- Det är svårt att se. Men det har blivit ännu tydligare att både Unionen och andra aktörer måste göra allt vi kan för att breda grupper i det svenska samhället ska få chansen att se ökad globalisering, handel och digitalisering som en utvecklingsmöjlighet.

- Vi måste alla ha en verklighetsbeskrivning som breda grupper känner igen sig i. Med våra över 600 000 medlemmar är vi Sveriges största folkrörelse för en bred grupp på arbetsmarknaden. Vår linje med en stabil löneutveckling och reallöneutveckling för breda grupper, liksom vår viktiga fråga kring omställning och utveckling i en föränderlig värld, är oerhört viktig, och motverkar möjligheten för populismen att växa fram.

Läs också: Många oroade efter Trumps seger, med kommentarer från TCO, LO, Almega mfl.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer". 

Internationellt

Facklig aktivist kan slippa fängelse - kan få asyl i Polen

Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress i förra veckan krävde att utvisningar av samtliga fackligt aktiva till Belarus stoppas och att de 50 fackliga fångarna i landet friges.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress krävde att utvisningar av fackligt aktiva till Belarus stoppas och att fackliga fångar i landet friges. Foto: Mikael Hedquist.

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden

Ala Tsvirko.
Ala Tsvikro. Foto: Anders G. Warne.

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus.