Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mätningar leder till stress och sämre resultat

Det blir allt vanligare att kontrollera vår lönsamhet och produktivitet. Men system som mäter prestation på jobbet skapar både stress och försämrar kvaliteten på arbetet. Det visar en färsk rapport.
Lina Björk Publicerad 28 juni 2017, kl 09:59
Man lutar sig över kvinna för att se vad hon gör på sin dator.
Foto: Colourbox.com

– Vissa av våra medlemsgrupper har kontrollerats under en lång tid, så som säljare och callcenteranställda. Nu har granskningen spridit sig till allt fler konsulter, projektledare och egenanställda som säljer sitt jobb per timme, säger Gunilla Krieg som är central ombudsman på Unionen.

Det är Nordiska finansanställdas union, NFU, som har frågat 126 förtroendevalda på 66 företag om vad de tycker om de mätinstrument som kontrollerar deras arbete. Mer än varannan anser att system som mäter prestation i arbetet ökar stressen hos de anställda och mer än fyra av tio tycker att kvaliteten på jobbet minskar när de vet att de är övervakade. Bland de anställda som jobbar med rådgivning anser 30 procent dessutom att mätinstrumenten påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla neutrala svar och frågor.

Bland Unionens medlemmar finns det flera grupper som är utsatta för mätningar på jobbet. Bland de största grupperna hittas säljare och callcenteranställda. De som jobbar på callcenter mäts ofta genom medlyssning och inspelning.

– Många anställda får skriva på att de går med på det som kallas medlyssning både när de vet om det och när de inte vet om det. Samtal spelas in för kundsäkerhet men det händer också att de används mot anställda i efterhand. Man mäter hur snabbt man tar samtal, hur många samtal man tar och hur nöjd kunden är, säger Gunilla Krieg.

Just sälj- och callcenterbranschen har varit utsatt för mätningar och kontroll i många år. Men nytt är att begreppet ”debiterad tid” nu inte enbart är förankrat bland revisorer eller bemanningspersonal, utan sprider sig till fler av Unionens medlemsgrupper. Företagen har blivit bättre på att mäta hur mycket tid du lägger ned på en uppgift och hur mycket de ska debitera kunden för det.

– Konsulter mäts extremt noggrant för att se hur lönsamma och produktiva de är. Ett problem som kommit utav det är att vi under de senaste åren har sett ett berg av obetalt övertidsarbete. Det är framför allt administrativ tid, allt det andra du också ska göra men inte kan debitera kunden för. Tid för kompetensutveckling ryms inte heller i den debiterbara tiden, så det blir ett kortsiktigt sätt att räkna.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först