Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Medlemmarna redo för strejk

Unionen och Sveriges Ingenjörer står enade i frågan om flexpension och medlemmarna är beredda på strejk. Det står klart efter dagens mobiliseringsmöte med förtroendevalda inom Almegaområdet.
- Vi söker inte konflikt men räds den inte heller om det skulle bli nödvändigt, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.
Ola Rennstam Publicerad 1 mars 2016, kl 15:04
Unionen Göteborg
Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen under tisdagens mobiliseringsmöte i Göteborg. Unionen Göteborg

Avtalsrörelsen har gått in i ett mer intensivt skede och båda sidor varvar upp. En av stötestenarna är frågan om flexpension där arbetsgivarorganisationen Almega hittills satt sig på tvären. Tillsammans med Sveriges Ingenjörer kommer Unionen därför att genomföra tre mobiliseringsmöten med förtroendevalda inom Almegaområdet och i dag hölls det första på Clarion Post Hotel i Göteborg. 250 förtroendevalda satt i publiken när Unionens förbundsordförande Martin Linder och Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson berättade om läget i avtalsrörelsen.

Hur var mötet, Martin Linder?
– Det var en bra uppslutning och en god stämning i lokalen med en känsla av att vi gör det tillsammans. Man möter en stor frustration och oförståelse från de förtroendevalda över varför de som jobbar inom ett Almegaområde inte ska ha del av det som resten av arbetsmarknaden har, det vill säga förstärkt pension och inflytande över arbetstiden. Känslan på scen och även efteråt var att det finns en stor målmedvetenhet kring att detta ska vara en självklarhet även inom tjänstesektorn.

Vilken är Unionens ambition med de här tre mobiliseringsmötena?
– Nu är det en månad innan de första avtalen ska tecknas och vi står fortfarande långt ifrån varandra i förhandlingarna. Vi vill självklart göra allt vi kan för att lösa förhandlingsläget, men lyckas vi inte är vi beredda att ta till konfliktåtgärder gemensamt med Sveriges Ingenjörer. I det här skedet är det viktigt att informera de förtroendevalda om läget i avtalsförhandlingarna och få en kvittens på att vi är på rätt väg. Och det tycker jag verkligen att vi fick.

– Detta är en fråga där vi helt enkelt inte kan accepterera att de medlemmar som finns inom Almegas område ska ha sämre förutsättningar när det gäller pension än de på andra områden. Det är nödvändigt att förbereda organisationen på skarpa konfliktåtgärder och det är förklaringen till att vi nu måste träffa ett stort antal förtroendevalda för att föra den dialogen.

Hur är stridsviljan, är medlemmarna beredda att gå ut i konflikt?
– Absolut. Vi söker inte konflikt men räds den inte heller om det skulle bli nödvändigt. Vi har bestämt oss för att få till en lösning kring flexpensionsfrågan även på det här området och där känner vi att vi har en gemensam bild med de medlemmar vi träffar.

Ni har Sveriges Ingenjörer bakom er i frågan om flexpension – vad betyder det?
– Vi finns på samma arbetsplatser och i samma branscher som Sveriges Ingenjörer och då är det naturligt att vi samarbetar. Den här typen av möten visar tydligt att det är en fråga där vi drar samma slutsats.

Mobilisering för flexpension

Unionen och Sveriges Ingenjörer genomför tre gemensamma mobiliseringsmöten med förtroendevalda på Almegaområdet. Dagens möte i Göteborg var först ut. Nästa hålls på Malmö Arena på fredag och därefter på Södra Teatern i Stockholm måndagen den 9 mars.

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.