Annons
Annons
  • Att träna tufft är sämre än lågintensiv träning. Foto: Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Mer träning är inte alltid bättre enligt forskare

Publicerad 14 februari 2020, kl 14:46

Tuffare träning är inte svaret på hur sjuktalen ska minska. Ibland räcker det att få folk att resa sig från skrivbordsstolen. På frågan hur skrivbordspotatisarna ska förmås att röra sig mer, står experterna dock ganska svarslösa.

Sjuktalen ökar och den psykiska ohälsan är oroande hög. Påståendet att alla ska röra sig trettio minuter per dag för må bättre, håller inte enligt Örjan Ekblom, docent på idrottsuniversitetet GIH, som forskat i hur fysisk aktivitet kan användas som sjukdomsbehandling och förebygga ohälsa.

– Jag vill understryka att mer träning inte alltid är bättre och inte gäller alla, säger han vid ett seminarium om risker med stillasittande, som arrangerats av Nyckeltalsinstitutet och ActiWay.

– Det finns forskning som bekräftar att det är värdefullt att träna om man sitter mycket. Men för en person som redan tränar mycket spelar sittandet inte så stor roll.

I en studie han varit med och gjort, där förmågan att lära nytt och skapa minnen hos stillasittande anställda mättes, visade det sig att den grupp som tränade hårdast – i detta fall tog en cykeltur eller en rask promenad på lunchen – inte fick bäst resultat. Det fick i stället den grupp som tog korta bensträckare eller stod upp och arbetade en del av dagen. Det var också i den gruppen man valde att fortsätta aktiviteterna efter studiens slut, enligt Örjan Ekblom.  

En annan undersökning visar att för personer med mild eller måttlig depression, fungerar lågintensiv träning, typ yoga och bodybalance, bättre än medel- och högintensiv träning.  

– Jag var helt övertygad om att det skulle bli bäst resultat i gruppen som tränade hårdast, men oj så fel jag hade, säger Örjan Ekblom.

Hårdare träning för redan vältränade gör varken till eller från för välbefinnandet och de kognitiva förmågorna. Knäckfrågan är hur man får de personer som aldrig rör på sig att bryta mönstret. Och där har experterna som var med på seminariet inte några bra svar.

– Det finns ett stort behov av mer detaljerad kunskap och att identifiera hur lite man måste röra sig för att må bra, säger Örjan Ekblom och gör tummen upp för gående möten, så länge det rör sig om två, tre deltagare.

Bonussystem baserade på träning och gamification, det vill säga tävlingar, är han däremot mer skeptisk till.

 – Gamification är kul, men en extern motivationsfaktor. Motivationen måste komma inifrån. Då tror jag mer på nudging, säger han.

Läs mer: Bra kondition ger ökad prestation på kontoret

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Chef med psykisk ohälsa

    Att visa sina svagheter inför medarbetarna kan stärka ledarskapet. Det menar Linnea Björnstam, chef på Finansförbundet, som tagit sig igenom både utmattning och depressioner – och valt att vara öppen med sin problematik.

  • Läs även...

    Debatt: Vem tjänar på friskvårdstimmen?

    Att anställda blir pigga och mår bättre borde vara ett gott argument för friskvårdstimmen. Ändå gnäller arbetsgivare över förlorad arbetstid, skriver Arvid Lindgren som är förtroendevald för Unionen.

  • Läs även...

    Jobbstressen minskar – men vi sover sämre

    Svenskarna känner sig allt mindre stressade på jobbet. Men kanske beror det bara på att vi vant oss vid höga stressnivåer. Det visar en ny rapport från Gymnastik- och idrottshögskolan.

  • Läs även...

    Lågfrekvent buller skadar hälsan

    Lågfrekvent buller märks först när fläktsystemet stängs av, men stör både hälsa och arbetsförmåga. Och bakgrundsljuden finns även på hemmakontoret.

  • Läs även...

    Corona: Många tillbud på Systembolaget

    Systembolaget står för en tredjedel av alla coronarelaterade allvarliga anmälningar om tillbud inom handeln. Bland Unionens medlemmar är personalen på Systembolaget, jämte apoteksanställda, extra utsatta för smittorisk.

  • Läs även...

    Långtidssjuk i covid: ”Som att jobba bakis”

    Maria Sundbom Ressaissi är långtidssjuk i covid. Hon har haft symptom i snart är ett år, vilket påverkar både jobbet och livet. Men när Folkhälsomyndigheten skickar ut en enkät med anledning av coronaviruset, ställs inga frågor om långtidscovid.