Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Miljoner i klubbkassorna

Hur mycket klirr det finns i kassan skiljer sig mellan klubbarna - från några tio tusen till ett par miljoner. Skiljer sig gör också inställningen till att kräva skadestånd för brott mot mbl och övertidslagen - eller att sträva efter samförstånd.
Publicerad 24 mars 2014, kl 13:20
TT
Klubbarna behöver en stadig kassa för att stå fria att agera för medlemmarna, mot arbetsgivaren om det behövs. Men hur mycket pengar finns det i klubbkassorna och hur används pengarna? TT

Kollega har pratat med elva av de största Unionenklubbarna, på ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Praktikertjänst, Telenor, TeliaSonera, Scania, Saab, Volvo AB, Volvo PV och Vattenfall.

Det visade sig att en stor del av klubbarnas kassor kommer från arbetsgivaren i form av skadestånd för brott mot mbl eller övertidslagen. Därutöver tar de flesta ut en medlemsavgift vilket kompletteras med ett årligt bidrag från Unionen.

Men flera av klubbarna vi talat med är uttalat försiktiga med att kräva skadestånd, eftersom det kan försämra relationen till arbetsgivaren.

Det är viktigt att klubbarna driver ärenden om arbetsgivaren bryter mot mbl eller något avtal, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Å andra sidan finns också arbetsgivare som helt enkelt vägrar att betala ut skadestånd för arbetsrättsbrott.

- Även om vi driver fall så har företaget som policy att inte betala och vägrar, inte ens när det blir central förhandling så utdöms skadestånd, säger Stefan Borg, ordförande för Unionenklubben på Ericsson.

Teknikarbetsgivarna instruerar sina medlemmar att inte betala ut skadestånd, enligt Stefan Borg. Det bekräftas av Anders Weihe, som är chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna:

- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. (…) Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.

Martin Linder, Unionens andra vice ordförande, var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg tills för några år sedan. Han tycker att frågan om huruvida skadestånd är rätt väg att gå eller inte är en komplex men intressant fråga.

- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger han här.

Efter att anställda på ABB kommit upp i över 11 000 övertidstimmar mer än vad avtalet tillåter mellan 2007-2010, har nu Unionen tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Ledarna dragit ABB till Arbetstidsnämnden, ett partsammansatt organ som bland annat hanterar brott mot övertidsavtalet. De tre förbunden kräver 4,9 miljoner kronor i skadestånd för åren 2007-2010.
 

Kollega frågade elva av de största Unionenklubbarna:
1. Har ni tillgångar i klubben och i så fall hur mycket?
2. Hur använder ni pengarna?
3. Varifrån kommer pengarna?
4. Vilka är de vanligaste mbl-frågorna som företaget underlåter att förhandla om, och som ger skadestånd?
 

SAAB AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 200 000 kronor budgeterat för i år.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, informationsträffar, styrelsens arbete, rekryteringskampanjer, lunchseminarier, studiebesök.

Varifrån kommer pengarna?
-Medlemsavgift 10 kr per medlem och ca 60 kr per medlem per månad från Unionen ger cirka 12 000 kr.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Har aldrig krävt skadestånd för mbl-brott, men övervägt det 2-3 ggr per år. Föredrar samförstånd. Det handlar om övertid och brott mot arbetstidslagen och mbl.
 

PRAKTIKERTJÄNST:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 60 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Årsmöte med heldygnsprogram i Stockholm för riksklubben. Biobiljetter, olika sammankomster.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 46 kronor per år (1300 medlemmar). Ett skadestånd på 30 000 kronor från arbetsgivaren, sedan 2000.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadeståndet betalades ut efter mbl-brott vid chefstillsättning.
 

ABB, Västerås:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- En förfärlig massa pengar, några hundra tusen kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Förtroendevaldas utbildning, och kurser och seminarier för samtliga medlemmar.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 10 kronor per medlem och månad. Bidrag från Unionen. Inga skadestånd. ABB betalar inte ut ersättningar för avtalsbrott.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vanligast är att man glömmer mbl vid chefstillsättningar eller omorganisationer. Vi har påpekat det och så har man hållit mbl-förhandling.
 

TELIA SONERA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi behöver en buffert så att vi inte är i arbetsgivarens händer. Men jag vill inte säga någon siffra.

Hur använder ni pengarna?
- Fackligt arbete, resor, medlemsaktiviteter, föreläsningar, give aways till nya medlemmar, stipendier.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift 20 kr/medlem. Skadestånd från arbetsgivaren.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Tillsättning av chefer, mbl-brott.


ERICSSON:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
 - Jag tycker frågan är irrelevant, men vi har en klubbavgift på fem kronor per medlem.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar och möten för medlemmarna, årsmöte och utbildning av styrelsen, kickoff. Vi har även en så kallad treklubbskonferens en gång om året där vi åker till Saab i Linköping eller till ABB i Västerås eller så kommer de hit.

Varifrån kommer pengarna?
- Det finns en del skadeståndspengar, men inte så mycket som det borde vara. Annars medlemsavgifter.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Flagranta fall som brott mot övertid och att man tar in konsulter utan att förhandla, där de säger att ”vi gjorde fel den här gången men vi ska bättra oss till nästa gång”. Annars vill företaget helst inte erkänna att de har gjort fel.
 

VOLVO AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi har tillgångar, bland annat aktier i AB Volvo.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar, konferenser, utbildning av förtroendevalda, andra medlemsaktiviteter.

Varifrån kommer pengarna?
- Förr var det en gåva i form av personbil som såldes, nu köper man aktier.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Inga skadestånd i närtid. Får utbildningsinsatser betalda av företaget.
 

TELENOR:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 1,5 miljoner kronor. För att förbättra och stärka framtiden.

Hur använder ni pengarna?
- Styrelsens utveckling, för att få välutbildade och starka ledamöter. Tidigare även utbildning av chefer. Nyligen inköp av hjärtstartare, eftersom arbetsgivaren dröjde med det.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Mest skadestånd för övertidsöverträdelser.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vi kräver skadestånd endast om vi anar medvetet brott mot mbl. Föredrar samförstånd.
 

ASTRA ZENECA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 100 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, tidningsprenumeration, avtackning av chefer.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Bidrag från Unionen och verksamhetsbidrag för fackliga aktiviteter från företaget på 10 000 kronor per år. Något enstaka skadestånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Att man missat något steg vid omorganisation eller vid tillsättning av chef. Hittills har det hänt en gång per år.
 

SCANIA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Konferenser, årsmöte med underhållning, som en ståuppare i fjol, Marika Carlsson. Där gick en del av klubbkassan.

Varifrån kommer pengarna?
- Vi satsar i värdepapper och låter pengarna förränta sig. Klubbavgift för medlemmar. Inget från skadestånd. Föredrar samförstånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Företaget missar övertidsdispensen varje år. Brukar hota med skadestånd och föreslår utbildning av cheferna istället.
 

VOLVO PV:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsseminarier, aktiviteter, studiebesök, föreläsare. Vanlig organisationsverksamhet, möten, konferenser. Resor. Kompetensutveckling, försäkringar, möten.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgifter 10 kr/mån, och 46 kr per medlem och år från förbundet. (Unionen)

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Förhandlar det som borde mbl:ats. Övertid det vanligaste, chefstillsättningar, brott mot mbl. Det ger inte alltid skadestånd utan omsätts i annat, som en projektor, utbildning av HR-människor och förtroendevalda.
 

VATTENFALL:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Ja, cirka 1,5 miljoner kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Beredskapskassa om vi skulle få en sämre arbetsgivare. Planerar en utbildning i arbetsrätt just nu.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift på 20 kronor per medlem.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadestånd undviker vi. Vanligaste mbl-förhandlingarna handlar om organisationen och invididärenden, tex arbetstider.

Kollega

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.