Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Miljoner lider av tinnitus

I våras drabbades Anna Säll av svår tinnitus. De ljud hon har haft i huvudet sedan dess är så höga att hon länge var tvungen att läsa på läppar för att förstå. Efter en depression är hon nu på väg tillbaka.
Anita Täpp Publicerad 16 januari 2019, kl 16:10

Det var i slutet av maj det hände. Plötsligt hörde Anna Säll ingenting alls på sitt högra öra.

Visst hade hon länge vetat om att hon hade lite nedsatt hörsel på det örat. Ibland hade hon också upplevt en väldigt svag tinnitus. Men det var inte något hon led av.

– Nu small det liksom bara till, och från den ena dagen till den andra hade jag tappat hörseln. Och strax därpå skruvades min tinnitus upp, så att det blev en sjukt hög signal. Det lät som om jag stod bredvid en vrålande flygplansmotor. Parallellt med det hördes också ett annat ljud, en stark ton.

Därmed hade tinnitusen tagit över Annas liv, som hon säger.

– De här ljuden tog snart knäcken på mig. De var så höga att jag inte längre kunde höra vad andra sa till mig. Jag var alltid stressad av ljuden, jag fick migrän av dem och kunde inte sova.

– Jag fick panik och förstod inte hur jag skulle kunna fortsätta leva med det här. Hur skulle jag klara jobbet? Samtidigt är ju det här ljud som inte hörs av någon annan och då började jag också tvivla på mig själv. Höll jag på att bli galen?

I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt

När Anna fick sin svåra tinnitus hade hon länge varit i ett ovanligt pressat läge, både på jobbet och privat. Och trots att hon snart var helt utmattad av allt hennes tinnitus förde med sig ville hon ändå försöka jobba. Vilket hon också gjorde, hemifrån på halvtid, fram till semestern.

Under den sjönk hon allt djupare ner i en depression och drog sig undan allt och alla.

– Jag låg i princip i en solstol och lyssnade på ljudböcker och poddar hela tiden. Det var det enda jag orkade med, förutom att vara med mina barn.

– Jag slutade också att träna eftersom jag inte kunde vara någonstans där det var ljud och musik. För mig, som alltid varit en ganska extrovert person, var allt detta en knäck för min personlighet.

Eftersom Anna också var väldigt orolig för att hennes tinnitus skulle bli ännu värre gjorde hon länge allt för att skydda sin hörsel. En period använde hon hela tiden öronproppar.

– En hörselexpert sa att det inte alls var bra, att tinnitusen kan bli sämre av det. Men det tog ett tag innan jag vågade lita på det.

En annan oro Anna bar på var att hon fått sin tinnitus på grund av en tumör i hjärnan. Sedan en magnetröntgen visat att så inte var fallet förklarade en läkare att hennes tinnitus sannolikt berodde på psykisk stress och efter semestern blev Anna sjukskriven på heltid.

– Man klassade det som tinnitus, men också utmattningssyndrom, för då var jag så slut av hela den här cirkusen att jag inte ens orkade tänka på att gå till jobbet.

Vändningen kom i oktober när Anna fick komma till en audionom för att prova ut en hörapparat.

– Det blev en jättestor skillnad direkt när jag fick in ljud som konkurrerade med tinnitusljuden i mitt döva öra och samtidigt hörde vad folk sa.


I dag mår Anna Säll mycket bättre. Hon jobbar halvtid men vill snart gå upp till 75 procent.

Strax därefter kunde hon återgå till jobbet som marknadsförare på Visma i Växjö. Till en början på 25 procent, nu på halvtid och snart hoppas hon kunna gå upp till 75 procent. Avgörande för att det har gått så bra är den hjälp hon fått på sin arbetsplats, påpekar Anna.

– Jag har fått jättebra stöd av min chef hela tiden och ingen har stressat mig. När jag kom tillbaka var det bestämt att jag bara skulle jobba med korta projekt utan deadline och inte behöva gå på möten med en massa folk. Att jag bara skulle jobba med egna och lustfyllda saker, vilket har varit fantastiskt!

– HR har också gjort en plan utifrån hur allt funkar och vad jag ska och vill göra. Sedan har också alla kollegor verkligen gjort allt för att täcka upp när det behövs.

Anna är dessutom glad över att det kontorslandskap hon tidigare jobbat i blev så ljuddämpat under tiden hon var borta att hon nu kan fortsätta arbeta där.

Sedan hon jobbat mycket med sin personliga utveckling för att acceptera det som skett och komma bort från sin oro och stress, bland annat genom meditation, yoga och mindfulness, är hon nu inte lika störd av sin tinnitus.

– Det känns faktiskt som att hjärnan sorterar bort det värsta nu, vilket jag aldrig trodde skulle vara möjligt.

Även sömnen har blivit bättre.

– I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt, men det var kroppen som var i ett slags paniksituation. Det händer aldrig numera.

Anna vill gärna ge hopp till andra drabbade.

– Det är fruktansvärt att få tinnitus. Men det är faktiskt så att man vänjer sig, att det blir bättre. Och det går att komma tillbaka, även om man tror att man är helt nere för räkning.

Foto: Sofia Beijer

 

Vad är tinnitus?

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha tinnitus, att man alltid eller nästan alltid hör ljud.

Upp till tre procent antas ha det i en så allvarlig grad att de har svårt att ha ett fungerande vardagsliv.

Tinnitus kan ha många orsaker, som hörselskador, läkemedel, olika sjukdomar, spända muskler i nacke och axlar, felaktiga bett och pisksnärtsskador. Ibland kan våra gener och även stress ha betydelse.

Variationen på de ljud man kan uppleva är stor. Det kan exempelvis vara brus, toner, sirener, pip, motorljud eller pulseringar som följer hjärtslagen.

Här kan du höra hur tinnitus kan låta

Behandlingar mot tinnitus

Än finns inget botemedel. Men många med olika grad av hörselnedsättning upplever att tinnitusen blir lindrigare när de får en hörapparat. I övrigt kan besvären lindras med exempelvis KBT, kognitiv beteendeterapi, sjukgymnastik och massage.

Enligt specialistaudionomen Laura Inan på vuxenrehabiliteringen vid Rosenlunds sjukhus mår de flesta patienter med tinnitus bättre efter ett år.

– När man blir mindre orolig och inte längre reagerar med starka negativa känslor upplever inte hjärnan tinnitusen som ett hot, och då sorteras ljudet längre bak i hjärnan. Det gör att man inte störs lika mycket som tidigare. Ibland händer det efter bara några månader, säger hon.

Så skyddar du dig mot tinnitus

Ljud över 85 decibel kan ge skador. Eftersom faran för att utveckla tinnitus tycks bero på kombinationen hur högt, hur ofta och hur länge man utsätts för ljud är några råd:

➧ Använd öronproppar när du går på konserter eller andra tillställningar där volymen är hög.

➧ Ta pauser om du länge utsätts för höga ljud.

➧ Ha inte för högt ljud om du lyssnar på musik i hörlurar.

➧ Använd hörselkåpor när du använder högljudda maskiner.

Företagets ansvar

Efter en sjukskrivning är arbetsgivaren ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, som ska utgå ifrån behov och vad arbetsplatsen kan erbjuda.

Eftersom tinnitus kan uppstå av buller och öka av stress är det också viktigt att se över arbetsförhållandena i stort. Finns arbetsmiljöproblem ska de åtgärdas innan den drabbade blir sjuk igen eller andra blir det.

Det ska också göras en plan för rehabilitering och återgång i arbete, där man tillsammans med den anställde – och gärna även företagshälsovården – ser över vilka behov av arbetsanpassning som finns och vilka åtgärder som behövs.

Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar kan man få stöd av ett arbetsmiljöombud eller av Unionens regionala arbetsmiljöombud.

Drabbad av tinnitus?

Gratis rådgivning ges på Hörselskadades riksförbunds Hörsellinjen.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först