Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Minskat stöd till företagshälsovård

Regeringen minskar bidragen till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor jämfört med i fjol. Beslutet kommer att få allvarliga följder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den redan höga psykiska ohälsan, anser Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 21 februari 2014, kl 13:34

Det så kallade branschstödet till företagshälsovården som regeringen införde 2009 tas bort. Orsaken är att insatserna för att få tillbaka sjuka i jobb har fungerat för dåligt och pengarna som öronmärkts långt ifrån har utnyttjats.

Regeringen har därför beslutat att stöpa om bidragsmodellen från grunden. Det innebär att stödet minskar med över 300 miljoner kronor jämfört med förra året, kvar blir 30 miljoner till rehabilitering och förebyggande arbete. Tanken med det nya riktade bidraget är att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar.

– Det nya arbetsplatsnära stödet gäller alla anställda, oavsett om det är ett pågående sjukfall eller om det är i förebyggande syfte. Mer konkret kan stödet handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

– Stödet kommer att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt öka möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till jobbet.

Unionen är kritisk över att regeringen väljer att slopa bidragen till företagshälsovården samtidigt som framför allt den psykiska ohälsan ökar och nu är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

– Problemet med det nya systemet är att de arbetsgivare som sköter sig och satsar förebyggande inte får något bidrag till det arbetet, bara vara med och betala för dem som valt att inte arbeta så. Arbetsgivarna kommer att kunna söka bidrag när det förebyggande arbetet har misslyckats, alltså först när skadan är skedd, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

Genom att företagshälsovården i dag är med i både förebyggande arbete och rehabilitering har de en god kunskap om förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.

– Företagshälsovården är jätteviktig för det förebyggande arbetet och för att stödja arbetsgivare som har viljan men inte alltid har kunskaperna att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Vi befarar också att färre arbetsgivare kommer att erbjuda anställda företagshälsovård när priserna går upp, säger Daniel Gullstrand.

LO har tidigare sagt att det är fel politik att minska bidragen samtidigt som sjuktalen ökar. Företagshälsovårdsföretaget Previa välkomnar däremot att ansvaret flyttas till arbetsgivarna och håller med om att det inte fungerat så bra när pengarna gått direkt till branschen. Branschföreningen Sveriges företagshälsor är inte helt oväntat mycket kritiskt till regeringens beslut. Enligt organisationen kommer 200 tjänster nu försvinna inom företagshälsovården.

Det nya stödet omfattar 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner året därpå och 100 miljoner år 2016.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)