Annons
Annons

Minst inkomstklyftor bland svenska löntagare

Publicerad 15 december 2016, kl 13:59

Sverige har den minsta skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare inom EU, enligt uppgifter från EU:s statistikbyrå. Men detta gäller bara löntagare. För samtidigt lever allt fler svenskar i fattigdom.

När statistikbyrån konstaterar att minst inkomstklyftor råder i Sverige har man tittat på hur mycket löntagare tjänar i timmen före skatt och sedan jämfört den tiondel som tjänar minst med den tiondel som tjänar mest.  I genomsnitt tjänar då höginkomsttagarna minst två gånger så mycket som låginkomsttagarna.

Näst mest jämlikt sett ur denna aspekt är det i Belgien, följt av Danmark.

Mest ojämlikt är det i Polen, där höginkomsttagarna tjänar minst fem gånger så mycket som låginkomsttagarna.  På andra jumboplats kommer Rumänien följt av Cypern.

Sverige kan alltså ha anledning att slå sig för bröstet när det gäller inkomstklyftor bland löntagarna.
Samtidigt lever allt fler svenskar i fattigdom, enligt EU:s definition.

Den andel av befolkningen som har en så svår ekonomisk situation ökade från tolv till femton procent mellan 2008 och 2014, enligt statistik från SCB som redovisades i somras.

Det innebär att även om Sverige fortfarande har den lägsta andelen invånare som lever i fattigdom jämfört med övriga EU-länder så är skillnaden nu bara några procentenheter.

Fotnot:
Den som enligt EU:s definition befinner sig i risk för fattigdom är en person som lever i ett hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
  • Läs även...

    Facktopparna – så mycket tjänar de

    Facktopparna drar in storlöner. En genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens ordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.

  • Läs även...

    Varför säger facken nej till minimilöner?

    EU-kommissionen vill införa en ny lag om minimilöner i alla medlemsländer. Men facken i Sverige protesterar högljutt. Vi reder ut varför minimilöner väcker sådant motstånd.

  • Läs även...

    Nils maskar ska bli mat

    Sugen på mjölmaskar till tacosen? Efter ett EU-beslut är det nu fritt fram att sälja insekter som mat.
    – Det är supergott med insekter, säger Nils Österström som odlar mjölmask på företaget Tebrito i Orsa.

  • Läs även...

    Peter Hellberg tar över klubban i UNI Europa

    Unionens förste vice ordförande Peter Hellberg kommer under fyra år också vara ordförande för branschfederationen UNI Europa, som företräder sju miljoner anställda inom privat servicesektor.

  • Läs även...

    Debatt: Vågar Unionen jobba för jämställdhet?

    Hur kan Unionen påstå sig vara ett jämställt förbund om vi samtidigt vägrar skapa en lönemodell som väger in både mjuka och hårda värden, manligt och kvinnligt och sådant som både kostar pengar och genererar pengar? Det skriver Unionenmedlemmen Susanne Persson.

  • Läs även...

    Facken kritiska till ny visselblåsarlag

    Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.

  • Läs även...

    Retroaktiv lön – knäckfråga i avtalsrörelsen

    Kommer anställda att få sina löner retroaktivt efter att avtalsrörelsen varit pausad i ett halvår? Den frågan kommer att bli en het potatis vid förhandlingsbordet, spår Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.

  • Läs även...

    Stor oro bland kulturarbetare

    Över 1 800 kulturarbetare har under mars månad anslutit sig till Unionens a-kassa. Det är ingen tvekan om att coronakrisen har en stor påverkan på kultursverige. En av dem som är oroliga för framtiden är Hanna Olsson Lanneberg på Uppsala Konsert & Kongress.