Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Mjutmissar och pinsamheter ökar i coronatider

Coronapandemin fick många arbetsplatser att speeda upp digitaliseringstakten. Men i hastigheten att fixa tekniken för videomöten hamnade en essentiell kunskap i skymundan – att lära sig mjuta.
Johanna Rovira Publicerad 8 februari 2021, kl 10:45
Kvinna sitter på toa med mobil i handen.
Mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. Illustration: Annelie Carlström

– Varför ska vi behöva lyssna på det här dravlet? frågade en frustrerad mötesdeltagare sina kollegor som hade samlats i konferensrummet för att vara med på videokonferens med hela organisationen.

Kollegorna svarade inte, skruvade sig bara och flackade med blickarna. På bildskärmen hade vd:n oroväckande nog avbrutit sin malande svada. Men så tog hen till orda igen och sa:

– Öh, ni på lokalkontoret i xx kanske ska prova att mjuta.

Digitala möten skapar oanade möjligheter i coronatider, men också otaliga exempel på jobbiga situationer och prekära missar. Risken att prata bredvid mun när man glömt mjuta (alltså stänga ner mikrofonen genom att klicka på en knapp som oftast är märkt med engelska ordet mute) är kanske mindre när de flesta av oss sitter ensamma hemma, men det finns exempel på det också.

En chef som fick ett telefonsamtal under sittande möte, glömde till exempel mjuta. Som tur var handlade samtalet varken om hur usel hennes personal var eller om något annat känsligt, men chefen blir fortfarande kallsvettig vid tanken på att det ska hända igen.

Samma mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. (Mjutknappen på mobilen har dessutom visat en förrädisk tendens att slå av sig själv vid olämpliga tillfällen).

Inte lika pinsamt men likväl frustrerande för åhörarna, är att man glömmer mjuta när man knaprar knäckebröd, kokar tevatten, knappar på tangentbordet eller gurglar.

Till mjutmissarna kan också räknas att man glömmer stänga av kameran när inneboende släktingar plötsligt dyker upp i bakgrunden, mer eller mindre anständigt klädda och förkunnar mer eller mindre välgenomtänkta åsikter. I synnerhet barn har en sällsynt dålig känsla för tajming.

Mjutmissen kan även bestå i att man själv glömmer att stänga av kameran efter mötet och tillika förbiser det faktum att man bara är propert klädd på överkroppen – en inte helt ovanlig mundering i coronatider. New Yorker-journalisten Jeffrey Toobin kommer nog aldrig göra om just det misstaget – i alla fall inte samtidigt som han sexchattar.

En nästan lika grov fadäs under ett videomöte står en politiker i Sverige för. Han råkade nyligen dela sin skärm med resten av mötet (kanske på grund av att knappen för dela innehåll sitter precis bredvid mjutknappen i Teams). Skrivbordet var dessvärre täckt av sexbilder – en miss som ledde till att politikern i fråga avgick.  

Har du exempel på fler mjutmissar? Hör av dig till [email protected]

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.